Jan Eriksson                                                                            

Uppdaterad 2011-02-24                                              Hem

__________________________________________________________________________

 

   MINA BÖCKER

 

                                                                

Etik               

Politisk filosofi 

Nazism och fascism Nytt!

Samhällsdebatt   Nytt!

Krigets psykologi och etik 

Psykopati

Psykodynamisk teori  Nytt!

Systemisk teori           

Psykiatri 

Sociobiologi 

Lingvistik 

Socialt arbete 

Barn- och ungdomspsykologi

Juridik och kriminologi   

Vetenskapsteori och sociologi

Ekonomi och historia 

Förståndshandikapp 

Missbruk 

Könsrollsfrågor 

Övrigt 

 

Etik                                                      

 

Hägerström, A (1907, 1968)

Jesus  - en karaktärsanalys

 

Hedenius, I (1949)

Tro och vetande

 

Hedenius, I (1951)

Att välja livsåskådning

 

Hedenius, I (1959)

Tröstens villkor

 

Hedenius, I (1961)

Liv och nytta

 

Hedenius, I (1941, 1963)

Om rätt och moral

 

Hedenius, I (1964)

Livets mening

 

Hedenius, I (1964)

Om dödshjälp – och andra essayer

 

Hedenius, I (1972)

Helvetesläran

 

Hedenius, I (1976)

I egen sak – och andras

 

Hedenius, I (1977)

Filosofien i ett föränderligt samhälle

 

Hedenius, I (1978)

De gamle och lögnen

 

Hedenius, I (1980)

Om stora män - och små

 

Hedenius, I (1982)

Om människovärde

 

Hedenius, I (1964) (red)

Konsten att väcka förargelse

 

Carlsson, S R (1975)

Samtal med Ingemar Hedenius

 

Nystedt, H (1992)

Uppgörelse med Hedenius

 

Henschen-Dahlquist, A-M (1993)   

En Ingemar Hedenius bibliografi

 

Sigurdson, O (2000)

Den lyckliga filosofin. Etik och politik hos Hägerström,

Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius.

 

Nordin, S (2004) 

Ingemar Hedenius – en filosof och hans tid

Missa inte Svante Nordins hedeniusföreläsning på Filosoficirkeln.

 

Russel, B (1958)

Varför jag inte är kristen

 

Russell, B (1970)

Bäste Betrand Russel…

 

Voltaire

Traktat om toleransen

 

Lepp, I (1962)

Ateismens psykologi

 

Wachtmeister, C-A (red) (1964)

Ateistens handbok

 

Sturmark, C (2006)  

Tro och vetande 2.0

Tydlig, pedagogisk och medryckande religionskritik.

 

Dawkins, R (2006)

The God delusion

 

Anderberg, T (1997, 2001)

Guds moral

 

Ofstad, E o H (1962)

Val och värde. Moraliska konflikter i vår tid.

 

Ofstad, H (1972, 1979)

Vårt förakt för svaghet. Nazismens

normer och värderingar – och våra egna.

”Om vi håller upp nazismen som en spegel för oss, ser vi

våra egna drag förstorade, men just därför så avslöjande.

Antisemitismen är inte det väsentliga i nazismen. Det väsentliga

är läran om att den starke skall härska över den svage och att

den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas. Men vi

tror oss vara fria från nazism för att vi känner avsky för gaskamrarna.”

För en kritik av Ofstads bok, se ”Vårt påstådda förakt för svaghet”

i Hedenius (1976). Se även Hedenius (1980, sid 406ff)

 

Ofstad, H (1982)

Ansvar och handling

 

Ofstad, H

Vi kan ändra världen

 

Tännsjö, T (1979)

Betrakta det goda

 

Tännsjö, T (1977)

Demokrati och proletär revolution

”Utopia är möjligt att vinna. Yttrande- och tryckfriheten

bör på sikt avskaffas!” Tännsjö i ”Istället för yttrande-

och tryckfrihet.” (Akademilitteratur 1979, sid 20) Tännsjö

kommenterar detta uttalande i en artikel i Svd 960620.

 

Tännsjö, T

Välja barn. Om fosterdiagnostik och selektiv abort.

 

Tännsjö, T

Göra barn. En studie i reproduktionsetik.

 

Tännsjö, T

Manipulerat liv

 

Tännsjö, T

Tvång i vården

Om det moraliskt berättigade i LVU, LVM, LPT, LRV…

 

Tännsjö, T

Vårdetik

 

Tännsjö, T

X2000

 

Tännsjö, T & Tamburrini, C (red)

Values in sport. Elitism, nationalism, gender equality

and the scientific manufacture of winners.

 

Tännsjö, T (2000)

Filosofi och politik

Tännsjö argumenterar bland annat mot veganism.

 

Tännsjö, T (2000)

Grundbok i normativ etik

 

Tännsjö, T (2001)

Du skall understundom dräpa

 

Tännsjö, T (2001)

Konservatism

 

Tännsjö, T (2002)

Tvångsvård – det fria valets etik

 

Tännsjö, T (2004)

Läget. Om krig, moral och världens framtid.

 

Tännsjö, T (2009)

Döden är förhandlingsbar

 

Tännsjö, T (2010)  

Privatliv

 

Andrén, Pontara, Tännsjö (red) (1978)

Filosofi och samhälle

Innehåller bl a artikel av Pontara om svårigheten att

definiera begreppet våld. Artikel av Tännsjö om det

moraliskt berättigade i terrorism. Artikel av Ragnar

Ohlsson om det moraliskt berättigade i att köra bil

(mot bakgrund av antalet dödade i trafiken). Samt

framförallt Hans Mathleins klassiska och fenomenala

artikel om djuretik: ”Har du fördomar om djur?” För

en kritisk recension och en avhyvling av framförallt

Tännsjö, se Hedenius (1980 sid 441-447)

 

Liedman, Tännsjö, Westerståhl (red) (2008)

Den svårfångade relativismen

 

Pontara, G (1978)

Våld, socialism och rättvisa

Bl a om Röda Brigaderna, våld och icke-våld. Kan man skada

människor mer genom icke-våld än genom våld? Om man

bojkottar en rasdiskriminerande restaurangägare så att han

går i konkurs och blir ruinerad, har man förmodligen skadat

honom mer än om man slår till honom fysiskt. Är det då inte

hyckleri att kalla det förra icke-våld och det senare våld?

Pontara reder ut begreppen i denna och nedanstående skrift.

 

Pontara, G (red) (1971)

Etik, Politik, Revolution, del I o II

Viktig antologi om befrielserörelser och våld. Med inledning och

ställningstagande av Pontara.

 

Frankena, W

Etik

 

Blomquist, C (1971)

Medicinsk etik

 

Anderberg, T (red)

Abortetik

 

Munthe, C

Livets slut i livets början. En studie i abortetik.

 

Glover, J

Causing death and saving lives

 

Bok, S

Att ljuga. Moraliska val i offentligt och enskilt liv.

 

Singer, P (1990)

Praktisk etik

 

Singer, P

Hur skall vi leva?

 

Singer, P

Djurens frigörelse

 

Goodlovitch (red)

Djur, människor, moral

 

Gålmark, L (red)

Djur och människor

 

Thomas, K

Människan och naturen

 

Nordin, I

Djur är inte människor

– en filosofisk granskning av veganismen

 

Politisk filosofi                               Upp 

 

Platon

Staten

 

Platon

The laws

 

Platon

Fem Dialoger: Kriton. Faidon.

Gorgias. Symposion. Sokrates försvarstal.

 

Popper, K R

Det öppna samhället och dess fiender. Del 1 Platon.

Popper angriper Platon som om han var en nu levande filosof.

Det är inget försvar för Platon att han levde på 400-talet f. Kr.

Det fanns även då personer som var emot slaveriet etc.

 

Aristoteles

Politics

 

Machiavelli, N

Fursten

Ett gott råd för en nytillträdd furste: Genomför alla för folket

obehagliga pålagor på en gång, ej pö om pö. Därefter kan

man genomföra positiva reformer efter hand. Jfr det vanliga

rådet att i en krissituation lämna alla obehagliga besked samtidigt,

ej lite i taget.

          

Hobbes, T

Leviathan

Utkom 1651. Leviathan var ett odjur, en krokodil, i Jobs bok.

Symboliserar staten hos Hobbes. Ett nödvändigt ont för att

förhindra ”allas krig mot alla”.

 

Locke, J

Två avhandlingar om styrelseskicket

 

Rosseau, J

Om samhällsfördraget

Höj inte massans nivå, utan sänk elitens.

 

Montesquieu

Om lagarnas anda

Maktfördelning, klimatlära

 

Burke, E

Reflektioner över franska revolutionen

Konservatismens klassiker. Mycket läsvärd om än ej helt

lättillgänglig. Skriven i brevform i ett enda stycke, utan

kapitelindelningar. Ursprunglig utgåva 1790 med titeln:

”Reflections on the revolution in France and on the proceedings

in certain societies in London relative to that event in a letter

intended to have be sent to a gentleman in Paris 1790”

 

Smith, A

Den osynliga handen. Adam Smith i urval.

Utdrag ur Nationernas välstånd (The Wealth of Nations, utgiven 1776).

 

Mill, J S

Om friheten

Utkom 1859. Politisk liberalism. Varför är det viktigt att tillåta även

uppenbart felaktiga åsikter? För det första kan man inte vara helt

säker på att det är en felaktig åsikt. Många åsikter som vi trott vara

felaktiga, har senare visat sig vara riktiga. För det andra. Även om

åsikten är felaktig behöver den inte vara felaktig till 100 procent. Vi

kanske bara sitter inne på 90 procent av sanningen och då är det

enbart i dialog med meningsmotståndare, vi kan nå fram till den

resterande delen. För det tredje. Även om vi har rätt till 100 procent

och åsikten som hävdas är felaktig till 100 procent, är det enbart i dialog

och i ett meningsutbyte vi kan få en verklig förståelse för vår

egen uppfattning. Möter inte vår åsikt motstånd kommer den enbart

att läras in på ytan, som en fördom. Hur många kan idag argumentera

för demokratin?

Mill förespråkade också graderad rösträtt, kunniga personer skulle ha

fler röster, staten skulle uppmuntra medborgarna att söka kurser,

utbildningar etc. Rösträtten skulle vara öppen. Man skulle tvingas

argumentera för sin sak, så att man inte bara röstade för sina privata intressen.

Alla medborgare skulle någon gång i livet ha ett offentligt uppdrag. För att

tvingas se saker i stort.

Mill var feminist, vände sig mot kvinnoförtryck.

Han sa att det är bättre att vara en otillfredsställd Sokrates, än ett lyckligt

svin. Det sistnämnda har bl a Torbjörn Tännsjö vänt sig emot, trots att

han ofta med gillande refererar till Mill. En gravt utvecklingsstörd persons

glädje är lika mycket värd som en Einsteins, som Harald Ofstad uttryckte det.

Och slutligen sade Mill att despotism är ett berättigat styrelseskick om man

har att göra med barbarer. Förutsatt att syftet är att höja massans nivå.

Jfr Biskop Thomas Frihetssång: ”Frihet är det bästa ting som sökas kan

all världen kring. För den henne rätt kan bära.” Slutet nämns sällan.

 

Mill, J S

Utilitarianism

 

Mill, J S

Mitt liv

 

Mill, J S & Taylor Mill, H

Förtrycket av kvinnorna (1869) Kvinnornas befrielse (1851)

 

Hansson, S O

John Stuart Mill och socialismen

 

Tocqueville, A

Jämlikhet, vårt öde

Utdrag ur ”Demokratin i Amerika”

 

Berlin, I

Fyra essäer om frihet

Välskrivet och viktigt om historisk oundviklighet och fri vilja,

negativ och positiv frihet och om John Stuart Mill. 

 

Hayek, F (1944)

Vägen till träldom

 

Hayek, F (1959, 1999)

Frihetens grundvalar

Margaret Thatchers favoritbok. Nyliberalerna vill minimera

statens ingrepp i marknadskrafternas fria spel. Staten är

allt vi betalar skatt till. Samhället är större än staten. De

extrema nyliberalerna förespråkar den minimala staten.

Staten skall endast ha hand om försvar, polis och rättsväsendet.

(Anarkokapitalisterna vill även privatisera dessa institutioner.

Folk får ansluta sig till privata vaktbolag…) Får man ett

handikappat barn är det viktigt att ha tagit en försäkring

för detta, om man inte skall behöva lita till privat välgörenhet.

Adam Smith ansåg att staten även skulle ha hand om vägbyggen etc.

David Ricardo förespråkade att vem som helst inte skulle få

arbeta som kirurg, man skulle inte få sprida farliga läkemedel,

och liknande ingrepp i marknadskrafternas fria spel.

Milton Friedman menar dock, i likhet med socialdarwinisten och

gammalliberalen Herbert Spencer, att det är en förolämpning mot

människor att försöka skydda dem mot dem själva. En och annan

neurosedynkatastrof får man räkna med. I längden tjänar man på det.

Och det ligger i företagets eget intresse att inte sprida skadliga produkter.

Se Friedman: ”Frihet att välja”. (Ett motargument är att företag kan dra

sig tillbaka från marknaden och uppstå igen under nytt namn.

Konsumenten har inte full information.) De s k socialliberalerna

accepterar däremot relativt omfattande ingrepp i marknadskrafternas

fria spel, för att skydda de sämst ställda. Gammalliberalism är f ö

samma sak som manchesterliberalism eller laissez-faire liberalism.

 

Friedman, M & R (1979)

Frihet att välja

Min_sammanfattning

 

Nozick, R (1974, 2001)

Anarki, stat och utopi

 

Lepage, H (1978, 1980)

I morgon kapitalism

 

Johnson, P

Samhällets fiender

 

Johnson, P

Moderna tider

 

Rawls, J

En teori om rättvisa

Det kan finnas demokratiskt fattade beslut som går så emot

grundläggande värderingar, att man inte bör rätta sig efter

besluten. Rawls förespråkar under vissa omständigheter civil

ohörsamhet. Fundera över följande exempel. I demokratiska

val beslutas att ditt barn skall användas för ett livsfarligt och

plågsamt medicinskt forskningsförsök. Till folkets nytta. De

flesta människor kan nog tänka sig demokratiskt fattade

beslut som de aldrig skulle rätta sig efter. Folket kan förledas

att rösta fram en Hitler. Men hur bestäms kriterierna för när

man får gå emot lagen? Hur undvika anarki? Ett av demokratins

problem…

 

Bernstein, E

Socialismens förutsättningar

och socialdemokratins uppgifter

Utkom 1899. Socialdemokratisk klassiker.

 

Plechanov, G

Om personlighetens roll i historien

Om historiens gång är oundviklig, enligt marxismen, vilken roll spelar

då den enskilda personen?

 

Berlin, I

Karl Marx

Grunderna i marxismen är att de historiska samhällsformerna är

övergående. Urkommunismen övergår i slavsamhället som övergår

i feodalismen som övergår i det kapitalistiska samhället. Det kapitalistiska

samhället kan enbart övergå i socialismen genom en revolution. Socialismen

är fortfarande ett klassamhälle, men där arbetarklassen har makten. Alla

klassamhällen är enligt Marx diktaturer. Antingen råder bourgeoisins diktatur

eller proletariatets. Efter revolutionen upprättas proletariatets diktatur som

leder fram till det klasslösa samhället, kommunismen. Inom VPK talade man

in på 1980-talet om proletariatets diktatur. Den skulle då inträffa när VPK

på demokratisk väg fick majoritet i riksdagen. Inte riktigt samma syn på

proletariatets diktatur som den Lenin utvecklade i ”Staten och revolutionen”

och ”Vad bör göras?”…

 

Marx, K

Kritik av Gothaprogrammet

Gothaprogrammet var de tyska socialdemokraternas program.

 

Marx, K

Pariskommunen

De valda politikerna/tjänstemännen i Pariskommunen 1871 hade

genomsnittliga arbetarlöner och kunde när som helst avsättas.

 

Marx, K & Engels, F

Kommunistiska manifestet

Utkom 1848. 1800-talets konkurrenskapitalism förutspåddes

av Marx utvecklas mot monopolkapitalism. Stora företag slår

ut de mindre. Kartellbildningar sker. Till slut finns bara ett fåtal

företag kvar som samarbetar för att hålla uppe priserna. Någon

verklig konkurrens kommer inte att existera. Manifestet avslutas:

”Kommunisterna försmår att hemlighålla sina åsikter och avsikter.

De förklarar öppet att deras mål enbart kan nås genom en våldsam

omstörtning av den hittillsvarande samhällsordningen.” (Marx skriver

akademiskt torrt, snårigt och svårläst. Manifestet är dock ett undantag.)

 

Engels, F

The conditions of the working class in England

 

Engels, F

Familjens, privategendomens och statens ursprung

 

Lenin, V

Staten och revolutionen

Utkom 1917. ”Våldet är historiens barnmorska.”

 

Lenin, V

Imperialismen som kapitalismens högsta stadium

 

Lenin, V

Vad bör göras?

Man kan inte störta kapitalismen och gå direkt över till socialismen; man måste

höja massans nivå under en relativt lång övergångsperiod. Det krävs en

borgerlig elit till detta.

 

Lenin, V

Radikalismen – kommunismens barnsjukdom

 

Stalin, J

Leninismens grunder

 

Stalin, J

Teori och praktik

 

Deutscher, I

Stalin

 

Trotskij, L

Mitt liv

Trotskij menade att det var viktigt att även tsarbarnen dödades.

Han var också, tillsammans med Lenin, ansvarig för Kronstadtmassakern

1921. Matroserna vid flottbasen Kronstadt var revolutionärer, men menade

att Lenin svek revolutionens ideal om all makt åt sovjeterna (arbetarråden).

Kronstadtmassakern försvaras av trotskistiska Rättvisepartiet Socialisterna

i deras tidskrift Marxismen Idag (nr 12/99).

Internationalen (Tidskrift för Socialistiska Partiet, fd KAF; trotskistisk)

Trotskister

 

Mao

Citat ur ordförande Mao tse-tungs verk

 

Mao

Politiska skrifter

 

Kropotkin, P

En anarkists minnen

 

Kropotkin, P

Inbördes hjälp

 

Bakunin, M

Gud och staten

 

Woodcock, G

Anarkismen

Anarki, av grekiskans anarchos, ungefär ”utan överhet”. Det finns

flera olika grenar/varianter av anarkismen. Inspiratörer är Godwin,

Stirner, Proudhon, Kropotkin, Bakunin och Tolstoj. Syndikalismen

är en fackföreningsrörelse. Anarkosyndikalisterna menar att vägen

till det anarkistiska samhället går via facklig kamp där generalstrejken

är det avgörande vapnet. Gemensamt för alla anarkister är att de är

emot staten och den representativa demokratin. Anarkister brukar

acceptera marxismens analys av det rådande kapitalistiska samhället.

Däremot vill anarkismen inte, i motsats till marxismen, bygga upp en

ny socialistisk stat. Marxismen är anarkistisk i sitt slutstadium, i det

kommunistiska klasslösa samhället. Då har staten ”dött bort”, enligt Marx.

 

Guerin, D

Anarkismen

 

Ericson (red)

Anarkisterna i klasskampen

Arbetaren

SAC

 

Kumm, B

Terrorismens historia

 

Frey, R G & Morris, C W (ed)

Violence, terrorism and justice

 

RAF (1977)

Texter

Det dolda förtrycket är farligare än det öppna förtrycket. Det öppna

förtrycket kan man se, identifiera, och därmed också resa motstånd

mot. Det dolda förtrycket, den dolda fascismen, känner vi bara

verkningarna av. Fascism och borgerlig demokrati är två sidor av

samma mynt. Genom att begå terrorhandlingar kommer den fascistiska

tyska staten att visa sitt rätta ansikte. Inskränkningar i yttrandefriheten,

yrkesförbud, polisen och militären kommer ut på gatorna. Folket kommer

att se vad som försiggår och revolutionen påskyndas sålunda. Hur många

dödsoffer kräver inte det kapitalistiska samhällssystemet? Hur många

arbetare dödas inte varje år p g a hetsen på arbetsplatserna där

vinstintressen går före arbetsskyddet? Imperialistiska intressen skördar

miljontals dödsoffer i tredje världen genom krig och svält. Och vad är en

oskyldig människa? Den som valt att bosätta sig i Palestina? Den som lever

på andra människors död? Den som undviker att ta ställning? Yttrandefriheten

är underordnad vilka ekonomiska möjligheter man har att nå ut med sitt budskap.

I högkonjunktur släpps avvikare fram i den borgerliga pressen, men när klasskampen

hårdnar skärps den mediala censuren. Enbart några illa skrivna vänsteråsikter släpps

fram någon gång ibland som alibi för den borgerliga yttrandefriheten. Vänsterrevisionistiska

ideologier, t ex att arbeta för smärre löneökningar (mutor till arbetarklassen), fördröjer

revolutionen och möjliggör fortsatt förtryck. /En kort sammanfattning av Röda

arméfraktionens ideologi./ (Initialt fanns ett visst stöd för RAF hos tyska

folket. När våldsaktionerna trappades upp tog tyskarna avstånd från dessa

aktioner och solidariserade sig med polisen och den tyska staten. Alltså

motsatsen till vad RAF hade förväntat.)

 

Meinhof, U (1976)

Ulrike Meinhofs förbjudna tänkesätt

 

Aust, S

Baader Meinhof

Den 2 juni 1967 skjuts Benno Ohnesorg till döds av den tyska polisen.

Ohnesorg var 26 år gammal, studerade romanska språk, var pacifist

och han dödas under den första demonstration han någonsin deltagit i.

Efter dödsskjutningen samlas några av demonstranterna. En ung kvinna

gråter hämningslöst och skriker: ”Detta är Auschwitzgenerationen – med

dem går det inte att argumentera. Vi måste göra motstånd. Våld kan bara

mötas med våld.” Kvinnan var prästdotter och hette Gudrun Ensslin. Hon

kom sedermera att bli en av de tongivande medlemmarna i RAF. Ulrike

Meinhof var en medelålders tvåbarnsmor. Aktad journalist på vänstertidskriften

Konkret. Andreas Baader var en ungdomsbrottsling som satt i fängelse för

motorcykelstöld när Benno Ohnesorg sköts. Där fanns också Jan Carl Raspe,

Hanna Krabbe, Irmgard Möller, Holger Meins… Våldets brutaliseringsmekanismer

framkommer inte minst i språkbruket. Statens representanter kallas konsekvent

för ”grisar” eller ”svin”. En avhumanisering som är nödvändig för att underlätta

dödande. (Jfr hur polisen på vissa av de sk autonoma gruppernas hemsidor på

nätet, benämns på liknande sätt.) Holger Meins skriver i ett brev till en medfånge

som avbrutit hungerstrejken att denne nu objektivt sett är ett lika stort svin som

dem som representerar staten. Själv fullföljde Meins sin hungerstrejk. Efter hans

död bildas Kommando Holger Meins som ockuperade västtyska ambassaden i

Stockholm 1975.

This is Baader-Meinhof

 

Gilio, M E

Los Tupamaros

 

Oppenheimer, M

Stadsgerillan

RAF såg sig som en stadsgerilla. De sade sig inte vara anarkister,

utan marxister. De var alltså inte emot varje stat, utan enbart den

borgerliga staten. Jan Guillou har i sin bok Den demokratiske terroristen

använt uttrycket ”perverterad leninism” om RAF:s ideologi. Alltså ett

avantgarde, en förtupp, totalt skilt från folket… (Enligt Lenin skall ju

partiet vara ett avantgarde med folket strax bakom.)

 

Bergkvist, K; Rüdiger, H

Federalismen

 

Moberg, V

Därför är jag republikan

 

Tännsjö, T (2001)

Konservatism

 

Tingsten, H

De konservativa idéerna

Kungen, nationen, religionen... Monarkin knyter samman banden mellan

generationerna. De bestående institutionerna förkroppsligar tidigare

generationers visdom och får oss att känna samhörighet med vår historia.

Revolutionen klipper däremot av banden mellan generationerna. (Enligt

marxismen klipper även kapitalismen av banden mellan generationerna

i och med den snabba tekniska utvecklingen.) Konservatismen är inte

emot samhällsförändring. Men samhället är ytterst komplicerat och

varje samhällsförändring kommer att leda till oöverblickbara konsekvenser.

Därför måste förändringen gå långsamt, man måste stanna upp och se

vad som händer… Samhället är en organism och man måste bevara

jämvikten i samhällssystemet.

Religionen är samhällets fundament. Människan är en religiös varelse.

Kastar vi av oss kristendomen kommer fördärvliga vidskepelser att ta

dess plats. Statskyrkan är viktig. Genom statskyrkan får de religiösa

även vördnad för staten. (En liberal har ingen ”vördnad” för staten.

Det är mer ett praktiskt arrangemang.)

Jämlikhet är inte eftersträvansvärt. Det är orealistiskt, man inger människor

falska förhoppningar, människor är ojämlika av naturen. Social skiktning skall

försvaras. Endast i undantagsfall kan socialt avancemang accepteras. Om en

talang kan passera alla hinder…

Socialkonservatismen menade att samhället skall vara skiktat, men att de

ledande skikten har ett socialt ansvar för de lägre skikten. Alla skall ha en

dräglig tillvaro. Socialkonservatismen (Bismarck, Disraeli) menade att

liberalismen struntade i de sämst ställda.

 

Tingsten, H

Gud och fosterlandet. Studier i 100

års skolpropaganda.

 

Tingsten, H

Demokratiens problem

 

Segerstedt, T T

Demokratiens problem

 

Ross, A

Varför demokrati?

Argument mot dem som förespråkar elitstyre under en övergångsperiod:

”All makt tenderar att korrumpera. Total makt korrumperar totalt.” (Lord

Actons lag) Övergångsperioden har historiskt tenderat att bli utdragen/bestående.

 

Dahl, R

Demokratin och dess antagonister

Skall folket ha rätt att rösta bort demokratin och yttrandefriheten? Detta

skedde i Algeriet 1991 där det algeriska folket i demokratiska val röstade

bort rösträtten. Valen ogiltigförklarades dock av den styrande regimen…

 

Hansson, S O

Om frihet, jämlikhet, broderskap

 

Nordin, I

Privat egendom

Nyliberal docent i filosofi

Frihetsfronten

 

Gustafsson, L

Problemformuleringsprivilegiet

Nyliberal professor i filosofi

 

Fukuyama, F (1992) 

Historiens slut och den sista människan

 

Nycander, S (2009) 

Liberalismens idéhistoria

 

Liedman, S E

Från Platon till Reagan

 

Fredriksson, G

20 filosofer

 

Fredriksson, G

Schopenhauer

 

Nietschze, F

Så talade Zarathustra

 

Nazism och fascism                                     Upp

 

Hitler, A

Min kamp

Ursprunglig utgåva 1925 (del I) samt 1927 (del II). Hitlers s k andra bok

skrevs 1928. Den publicerades dock ej förrän 1961. (se Populär Historia nr 6/99)

 

Jonasson, S

Hitlers bordssamtal i führerhögkvarteret

 

Höss, R

Kommendant i Auschwitz

 

von Lang, J

Förhören med Eichmann

 

Weidenfeld, D & Sington, A

Goebbels experiment

 

Mann, E

Tio miljoner barn. Uppfostran och

undervisning i tredje riket.

Välskriven bok av Thomas Manns dotter.

 

Jonasson, S

Nazismen i dokument

Direktiv för pressen från propagandaministeriet den 18 mars 1939:

”I hela riket förekommer i morgon spontana demonstrationer”

/I denna dokumentsamling beskrivs den nazistiska mentaliteten

komprimerat  och glasklart. Rekommenderas!/

 

Kelley, D

22 celler i Nürnberg

 

Rauschning, H

Samtal med Hitler

De fyra första upplagorna drogs in i Sverige under kriget. Rauschnings

bok har senare påvisats vara ett falsifikat. Se Stig Jonasson i DN 930522:

”Rauschning ljuger, stjäl och fantiserar. Hitlersamtal ingen primärkälla.”

 

Bullock, A

Hitler – en studie i tyranni

Observera att Bullock delvis bygger på Rauschning. Se ovan.

 

Lukacs, J

Hitler i historien

Hitler tyckte inte om att se lidande, han var alltså ingen sadist, enligt Lukacs.

 

Ryback, T W (2008, 2010)  Nytt!

Böckerna som formade Hitler. Führerns bibliotek.

 

Arendt, H

Den banala ondskan

 

Arendt, H

The origins of totalitarianism

 

Ofstad, H (1972, 1979)

Vårt förakt för svaghet. Nazismens

normer och värderingar – och våra egna.

”Om vi håller upp nazismen som en spegel för oss, ser vi våra egna

drag förstorade, men just därför så avslöjande. Antisemitismen är inte

det väsentliga i nazismen. Det väsentliga är läran om att den starke

skall härska över den svage och att den svage är föraktlig emedan

han låter sig behärskas. Men vi tror oss vara fria från nazism för att

vi känner avsky för gaskamrarna.” För en kritik av Ofstads bok, se

”Vårt påstådda förakt för svaghet” i Hedenius (1976). Se även

Hedenius (1980, sid 406ff)

 

Tingsten, H

Nazismens och fascismens idéer

Vad är skillnaden mellan nazism och fascism? (Ofstad (1979)

skriver att i vardagligt tal är ofta fascism samma som nazism

minus gaskamrarna.)

Rasläran och socialdarwinismen har en underordnad roll i fascismen.

Väsentligt i fascismen är antidemokratin, antiintellektualismen (det är

inte så noga om resonemanget hänger ihop), ledarprincipen och

korporativismen (ung. klassamarbete, en industriarbetare har mer

gemensamt med sina chefer på sitt eget företag eller ledaren i sin

nation, än med en arbetare i ett annat land. Det är olika delar i

samma organism eller kropp, corpus. Jfr konservatismen) Vad står

”socialismen” i nationalsocialismen för? Socialism hade en urvattnad

betydelse som handlade om folkgemenskap. Det fanns dock vissa

socialistiska punkter i det nationalsocialistiska programmet, t ex

skulle storföretagen ge arbetarna del i vinsten. Och så bekämpade

man det internationella kapitalet som var lierat med marxismen.

Dessa bägge fiender var styrda av judendomen. Antiintellektualismen

var framträdande även i nazismen…

 

Segerstedt, T

Idag

 

Segerstedt, T

Mänskligt

 

Segerstedt, T

När stormen klarar sikten

 

Segerstedt-Wiberg, I

Torgny Segerstedt – en dotters porträtt

 

Briem E

Antisemitismen genom tiderna

 

Levi, P

Är detta en människa?

 

Lööw, H

Nazismen i Sverige 1980-1997

 

Boëthius, M-P

Heder och samvete

Mellan juni 1940 och augusti 1943 transporterades drygt två miljoner

tyska soldater genom Sverige. Den svenska exporten till Tyskland av

järnmalm och kullager pågick till krigets slutskede.

                     

Tydén, M

Sverige och förintelsen

 

Finkelstein, N

The holocaust industry

Norman Finkelsteins hemsida

 

Bruchfeld, S

Förnekandet av förintelsen

 

Bruchfeld, S

Om detta må ni berätta

 

Bruchfeld, S

Nationalsocialismens symboler

 

Griffin, R (red)

Fascism

 

Wallraff, G

Fascismen mitt ibland oss

 

Larsson, J

Ustasja

 

Samhällsdebatt                                         Upp

 

Chomsky, N

De intellektuellas ansvar

 

Chomsky, N

Makt, lögner och motstånd

För en kritisk diskussion av Chomskys propagandamodell,

se Tidskrift för politisk filosofi nr 2 1998.

 

Rai, M

Noam Chomsky – en politisk biografi

 

Marcuse, H

Repressiv tolerans

 

Blum, W

CIA och USA:s verkliga utrikespolitik

 

Zinn, H

Det amerikanska folkets historia

 

Huberman, L

Människans rikedomar

 

Huberman & May

Socialismens ABC

 

Fanon, F

Jordens fördömda

”Den tyska terroristtraditionen fann sitt filosofiska uttryck i

existentialismen, som Sartre populariserade under efterkrigstiden.

Han förblev fascinerad av våld i hela sitt liv, och hans elev Frantz Fanon

skrev 1961 den mest inflytelserika av alla handböcker i terrorism,

Les damnés de terres, Jordens fördömda.” (Paul Johnson i Moderna

tider, sid 806f)

 

Guevara, C (1968)

Dagbok

 

Myrdal, J (1963, 1967)

Rapport från kinesisk by

 

Myrdal, J (1968)

Skriftställning

 

Palm, G (1968)

Indoktrineringen i Sverige

 

Palm, G (1969)

Vad kan man göra?

 

Palm, G (1966)

En orättvis betraktelse

 

Svensson, J (1975)

Du skall ta ledningen och makten

Ett socialistiskt styre i Sverige skall inte gå att rösta bort. Man kan

inte rösta bort demokratiska fri- och rättigheter som att arbetarna

väljer sina chefer etc. Övergången till socialismen är betingad av en

objektiv social utvecklingsprocess som inte kan gå i motsatt riktning.

Se sid 206-209. (Jörn Svenssons bok användes i studiecirklar i VPK

på 70-talet)

 

Palme, O (1968, 1969)

Politik är att vilja

 

Tarschys, D & Tham, C (1969)

Den nygamla vänstern

Argument för att industriländernas investeringar

i Tredje världen inte inneburit utsugning och nykolonialism.             

 

Ahlmark, P (1994)

Vänstern och tyranniet

Ahlmark citerar vad Svenska Dagbladet skrev i en artikel om

Ceausescu: ”Vi borde snarast möjligt be honom hit till Sverige!”

Och Ahlmark fortsätter: ”Så skedde också i början på 80-talet,

då Rumäniens diktator i Stockholm hedrades med att få Serafimerorden

av Sveriges borgerliga regering.” (sid 196)

 

Ahlmark, P

Det öppna såret

”En viktig insikt i alla dessa sammanhang, som formulerats särskilt

tydligt i den svenska debatten av Per Ahlmark, är att vi ska rikta

vårt intresse mot offren. Hur svåra var deras lidanden? Hur många

var det som offrades? /…/ Per Ahlmark har gjort stor nytta när han

beträffande kommunisters och nazisters offer vägrat att skynda vidare.”

(Tännsjö 2000, sid 79ff)

          

Jolin, C

Vänstervridningen i Sverige

”Christopher Jolin, rasist och författare till en McCarthy-liknande bok

om vänstervridningen i Sverige.” Per Ahlmark (1994, sid 105f)

 

Küng, A

Sådan är socialismen

 

Küng, A

Vindens barn

 

Courtois (red)

Kommunismens svarta bok

 

Norberg, J (2001, 2004) 

Till världskapitalismens försvar

 

Etzer, A (red) (1999)

Utan heder. En bok om ohederliga debattörer

och högerns rädsla för förändring.

Kapitalet slog omedelbart tillbaka mot den ryska revolutionen.

Efter revolutionen 1917 angrips sovjetstaten av 21 utländska

arméer från 14 länder, samtidigt med inbördeskriget. Lenin och

sedermera Stalin tvingades till inskränkningar i yttrandefriheten

och fängslanden för att försvara revolutionen. På samma sätt som

vi i Sverige hade inskränkningar i yttrandefriheten och satte pacifister

och kommunister i arbetsläger under andra världskriget, tvingades

även sovjetstaten att försvara sig. De östeuropeiska satellitstaterna

var nödvändiga som en buffert gentemot det aggressiva väst. Berlinmuren

var nödvändig: I Östtyskland var högskoleutbildningen avlönad mot att

man som färdigutbildad inte tjänade bättre än en outbildad. Högutbildade

flydde då till väst för att tjäna grova pengar, och Östtyskland tömdes

på kompetent arbetskraft. Västs ekonomiska blockader förhindrade

den ekonomiska utvecklingen i de socialistiska staterna. /Ungefär så

försvarades diktaturerna i östeuropa./

Flamman (Fd Norrskensflamman/APK)

 

TLM

Högerns skuld

 

TLM

Skuld och oskuld

 

Skott, S

Liken i garderoben. Vänsterpartiets förflutna 1917-1989.

”Vi önskar kamraterna i Tysklands socialistiska enhetsparti och

medborgarna i DDR mycken framgång i byggandet av socialismen.

Med kommunistisk hälsning, Vänsterpartiet kommunisterna.” (Brev

till Östtysklands diktator Erich Honecker den 4 oktober 1989, 36 dagar

före Berlinmurens fall. Citerat ur DN 950924.) I VPK:s partiprogram

1987 sägs  att det i de socialistiska länderna återfinns ”…auktoritär

maktutövning, byråkratism och rättsövergrepp, vilka grundar sig på

allvarliga och systematiska inskränkningar av folkets demokratiska fri-

och rättigheter.”  C H Hermansson hyllade Stalin vid Stalins död 1953.

Han tog dock på sextiotalet avstånd från Stalin. VPK:s föregångare SKP

stödde Sovjets ingripande i Ungern 1956. Däremot tog man avstånd från

nedslåendet av Pragvåren 1968 samt invasionen av Afghanistan 1979.

De trotskistiska och syndikalistiska rörelserna var dock betydligt mer

kritiska till Sovjet. Trots att det moskvatrogna APK bröt sig ur VPK

1977 fanns en kluvenhet kvar i VPK inför öststatsdiktaturerna.

 

Hammar, B

Ett långt farväl till kommunismen

 

Baude, F (2000)

Mot strömmen

Framförallt avsnittet från åren i Göteborgs kommunfullmäktige är mycket läsvärt.

 

Baude, F (1984)

Leve de vilda strejkerna. Frank Baude om

Kpml(r):s fackliga linje.

Kpml(r) bytte 2005 namn till Kommunistiska Partiet.

 

Kpml(r)

”Front mot revisionismen.” (1981) ”Vart leder

Gorbatjov Sovjetunionen?” (1987)

En väpnad revolution är inte önskvärd, men enda vägen. Se på Chile 1973.

När Salvador Allende kom till makten och började med verkliga socialiseringar

gick CIA ihop med det amerikanska teleföretaget ITT och störtade Allende.

Kapitalet släpper aldrig ifrån sig sina tillgångar frivilligt. Antingen slår man

till först eller blir tillbakaslagen. Och sedan måste revolutionen försvaras.

Se på Pariskommunen 1871, där arbetarna tar makten, men kapitalet slår

tillbaka i ett blodbad. /Ungefärlig sammanfattning av Kpmlr:s resonemang.

Därav följer att Chrustjov inte borde låtit Solsjenitsyn ge ut ”En dag i Ivan

Denisovitjs liv”. Kpmlr 1981, sid 46./

 

Kpml(r) (1998)

Sanningen som kom bort – ny forskning avslöjar myten om

miljontals fångna och döda i Stalins Sovjetunionen.

”Det råder ingen tvekan om att utrensningarna i Sovjet på 30-talet var

berättigade och nödvändiga. /…/ Men det råder heller ingen tvekan om

att det begicks överdrifter i rensningskampanjen. Det erkänns för övrigt

av Stalin själv på 18:e partikongressen 1939.” (Kpmlr:s nuvarande

partiordförande Anders Carlsson i Proletären nr 41/90.) Sovjet efter

Stalin var aldrig någon förebild för Kpmlr. Chrustjov med efterföljare

ansågs vara  revisionister. Dock sympatiserade Kpmlr med Sovjets

invasion av Afghanistan.

Till frågan om vänsterns skuld ...

Proletären

 

Säfve, T

Rebellerna i Sverige

Osannolik, men dessvärre förmodligen sann, dokumentation av hur

Rebellrörelsen bryter sig ur KFML 1968. Rebellerna förvandlas till en

bisarr politisk/religiös sekt. Socialpsykologiskt intressant –  men tragisk.

Rebellerna

 

Nyblom, Per-Olof & Åke i samarbete med Tomas Forser

Djävla tonfiskare (1978)

Intervjubok med två kommunistiska arbetare från Gamlestaden i Göteborg.

Om deras uppväxt, politiska arbete och bokintresse. Fantastisk bok. ”Oändligt

sympatisk”, skriver Staffan Skott i Liken i garderoben.

 

Augustsson, L Å & Hansén, S

Maoisterna

1967 byter SKP namn till VPK. 1968 bryter sig KFML ur VPK. KFML återtar senare

det gamla namnet SKP. Detta SKP byter på 80-talet namn till Solidaritetspartiet.

Idag har gamla APK återtagit namnet SKP. Hängde ni med…? Det har alltså

funnits tre olika SKP. Tidningen hette ”Gnistan” på KFML/SKP-tiden.

Clarté

www.fib.se

 

Engberg, P (1985)

Sovjet och fredsrörelsen

 

Säkerhetstjänstkommissionen (S0U 2002:90)

Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning

av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.

 

Fröberg Idling, P (2006)  

Pol Pots leende

Vad är det som gör att man ändrar uppfattning? Vad hindrar oss att förändra

våra tankebanor? Hur länge kan man omformulera verkligheten? När måste

man byta förebilder? Hur sker processen? Hur uppstår förändring? Kan man

leva utan sina livslögner?

Vi borde ha förstått tidigare

 

Ehrenreich, B (2009, 2010)  Nytt!

Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.

Den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich drabbades

av bröstcancer och fick rådet att ´se cancern som en gåva´.

Hon började undersöka begreppet positivt tänkande och fann att det

inte nödvändigtvis är så att vi blir friskare av att tänka positivt. Frånvaron

av ett realistiskt och kritiskt tänkande bidrog till finanskrisen i USA…

 

Bauhn, P; Demirbag-Sten, D (2010)  Nytt!

Till frihetens försvar. En kritik av den normativa

multikulturalismen.

 

Krigets psykologi och etik                            Upp

 

Browning, C (1993)

Ordinary men

 

Löfgren, C (1990)

Fredsknektarna. FN-svenskarna i Kongo 1960-64.

Intervju med kongosoldat

 

Jakobsson, M (1998)

Man eller monster. Kustjägarnas mandomsprov.

 

Marshall, S (1952)

Soldater i strid

 

Shalit, B (1983) 

Konfliktens och stridens psykologi

 

Grossman, D (1995, 1996)

On killing

 

Bourke, J (1999)

An intimate history of killing

 

Mansfield, S (1982)

The gestalts of war

 

Keegan, J (1993, 1994)

A history of warfare

 

Bailey, B (1994)

Massacres

 

Caputo, P (1977, 1996)

A rumour of war

 

Resic, S (1999)

American warriors in Vietnam

 

Bilton, M & Sim, K (1992, 1993)

Four hours in My Lai

 

Olson, J & Roberts, R (1998)

My Lai. A brief history with documents.

 

Anderson (red) (1998)

Facing My Lai

 

Lane, M (1970)

Inte bara Song My

 

Jungk, R (red) (1961, 1962)

Samvete förbjudet. Brevväxlingen mellan

Hiroshima-piloten Claude Eatherly och Günther Anders.

Omdiskuterad bok. Se Lotta Lotass i DN 000805 “Myten om livet efter bomben.”

 

Hastings, M (1979, 1999)

Bomber Command

 

Irving, D (1963, 1968)

The destruction of Dresden

Rättegången mot Irving

Intervju med Irving fanns i Salt nr 5/00

 

Lindkvist, S (1999, 2000)

Nu dog du. Bombernas århundrade.

 

Schilén, A (1983)

Det västallierade bombkriget mot de tyska

storstäderna under andra världskriget och

civilbefolkningens reaktioner i de drabbade

städerna

 

Garret, S (1993, 1997)

Ethics and airpower in world war II

 

Norman, R (1995)

Ethics, killing and war

 

Holmes, R (1989)

On war and morality

 

Walzer, M (1977, 1992)

Just and unjust wars

Det rättfärdiga kriget och dess kritiker  pdf

 

Walzer, M (2004) 

Arguing about war

 

Folkrättsdelegationen (1992)

Gulfkriget och den humanitära folkrätten

 

Knightley, P (1975, 2000)

The first causalty. The war correspondent as hero and myth-maker

from the Crimea to Kosovo.

Innehåller bl a historien om hur PR-firman Hill & Knowlton engagerades för

att förmå USA att gå in i Irak efter ockupationen av Kuwait 1990. Hill & Knowlton

konstruerade den falska uppgiften att irakiska soldater tog ut barn ur kuvöser

och dödade dem. Dessa uppgifter spreds okritiskt vidare av svenska medier.

(Med undantag av tidningarnas kultursidor översvämmades vid denna tid

framförallt TV-nyheterna av svenska uniformsklädda militärer som gav

experttips. Invasionen skildrades genom CNN som ett nyårsfyverkeri.

FN-alliansen använde smarta vapen som svängde runt hörn och enbart

skadade militära mål. Den korrekta uppgiften är att ca 95% av de bomber

som fälldes var av konventionellt slag.) I CBS 60 minutes några år efter

Gulf-kriget intervjuades en representant från Hill & Knowlton. Han fick

frågan om han skulle agerat likadant om det varit t ex den kinesiska

regimen som engagerat dem. Representanten för Hill & Knowlton förstod

knappt frågan; de var ett vinstdrivande företag och sysslade inte med moral.

I samma CBS-reportage beskrevs hur avgörande kuvöshistorien varit för

beslutet om invasion.

 

Psykopati etc                                            Upp

 

Smith, R

Psychology

 

Pervin, L

Personality

 

Millon, T m fl (1998)

Psychopathy. Antisocial, criminal and violent behavior.

 

Cleckley, H

The mask of sanity. An attempt to clarify

some issues about the so-called psychopathic

personality.

Cleckleys klassiker från 1941. Inleds på försättsbladet

med den latinska sentensen: ”Non teneas aurum totum

quod splendet ut aurum” /Allt är inte guld som glimmar/

 

Meloy, R

The psychopathic mind

 

Meloy, R

Violent attachments

 

Hare, R

Without conscience. The disturbing world

of the psychopaths among us.

Svensk titel ”Psykopatens värld”. Populärvetenskaplig

sammanfattning av Hares forskning.

 

Nygaard Jensen, O

Psykopati – karaktärsavvikelse

Marxistisk psykopatianalys

 

Groth, N

Män som våldtar

Intressant och ofta refererad bok. Kritiseras dock för

mytspridning av Tomas Eriksson i Läkartidningen (40/94).

 

Eriksson, T (Socialstyrelsen 1997)

Behandling av sexualförbrytare

 

Armelius, B-Å (Socialstyrelsen 1997)

Effekten av psykoterapeutisk vård av

sexualbrottslingar

 

Levander, S (Socialstyrelsen 1997)

Våld/Aggression. Behandling av allvarligt

psykiskt störda grova våldsbrottslingar.

”För att lyckas…..måste terapeuten vara väl förtrogen

med den enskilde psykopatens sätt att tänka (’mindset’).

Detta betyder att det inte finns plats för betoning av en

varm relation eller vädjanden till ett obefintligt samvete.”

(Levander 1997, sid 76)

”Jag och andra rättspsykiater stämplas som okänsliga kräk

när vi för fram den forskning som finns. Men jag tycker det

är tvärtom: hur kan man tycka om de här killarna på riktigt

om man inte förstår hur de fungerar?”  (Citerat ur intervju med

Sten Levander i SvD 990609) Se även artikel av Levander i

SvD 010601: ”Plitar och teater botar inte psykopater”.

 

Sahlin, I (1997)

Psykopatibegreppets renässans – en varning.

Paper presenterat vid Sociologförbundets årsmöte

i Lund den 30-31 januari 1997. (Lunds Universitet,

Sociologiska institutionen)

Välargumenterad kritik av psykopatibegreppet. Omtryckt i Ord & Bild

4-5/2002. Se även O & B nr 1-2/2003.

 

Leer Salvesen, P

Att döda

 

Fromm, E

Den destruktiva människan

 

Lorenz, K

Aggression

 

Wermlund, S

Samvetets uppkomst

 

Danielsson, E

Våld – ett ont arv. En orientering

om aggressionsteorier.

 

Freese, Lidberg, Thorén (1973)

Rättspsykiatri

 

Lidberg, L (red) (2000)  

Svensk rättspsykiatri

 

Christianson, S-Å (red)

Rättspsykologi

 

Svensson, P

Den leende mördaren

 

Olsson, H

Catrine och rättvisan

 

Milgram, S

Lydnad och auktoritet

 

Janis, I

Groupthink

 

Westin, C

Tortyr och existens

 

Rogge

Hjärntvätt och bekännelse

 

Wächter, M

Hjärntvätt

 

Psykodynamisk teori                                   Upp

 

Freud, S

Orientering i psykoanalys

 

Freud, S

Drömtydning

 

Freud, S

Vardagslivets psykopatologi

 

Freud, S

Sexualteori

 

Freud, S

Fallstudier

 

Freud, S

Vi vantrivs i kulturen

 

Sjögren, L

Sigmund Freud

 

Robinson, P

Freud och hans kritiker

 

Jastrow, J (1934)

Huset som Freud byggde

Tidig Freudkritik

 

Salter, A (1952, 1976)

Vägen från Freud

Lättförståelig och tydlig freudkritik.

 

Danielsen, E (2005)

Den okände Freud

Modern freudkritik

 

Scharnberg, M (1993)

The non-authentic nature of Freud´s observations.

Vol I. The seduction theory.

När Freud introducerade bortträngningsbegreppet baserade

han det på en studie av 18 hysteriska patienter. Av dessa 18 patienter

har förmodligen 14 av dem överhuvudtaget aldrig existerat! Scharnberg

skriver: ”Later development such as ego analysis, object relationism etc.

do not remedy any of the original defects, but add more devastating ones.”

 

Scharnberg, M (1993)

The non-authentic nature of Freud´s observations.

Vol II. Felix Gattels´s early freudian cases, and the

astrological origin of the anal theory.

Observera titeln…

 

Webster, R (1995)

Why Freud was wrong

 

Crews, F (1995, 1997)

The memory wars. Freud´s legacy in dispute.

Crews uppmärksammade artiklar i New York Review of Books med

kritik av bortträngningsbegreppet och med svar från uppretade

amerikanska analytiker. Psykoanalytikern Ludvig Igra har skrivit

två understreckare i SvD om denna debatt (SvD 22-23/3 1997):

”Man kan urskilja två slag av Freudhistoriker. Dels har vi de som

är kritiskt granskande utifrån respekt för psykoanalysen som teori

och behandlingsform, dels de Freudfientliga, som Webster, Crews,

Esterson och Macmillan, vilka helt frankt avfärdar psykoanalysen

som en pseudovetenskap. Jag har häpnat över de kategoriska

formuleringarna i denna grupps texter. Flera av dem anser att

psykoanalysen skall jämställas med astrologi, finner den skadlig

och frånkänner den varje värde. Dessa kritiker menar att psykoanalysen

inte har gett ett enda betydelsefullt bidrag till förståelsen av människan.”

/Observera att projektionsbegreppet och teorin om det omedvetna fanns

före Freud./

 

Crews, F (red) (1998)

Unauthorized Freud. Doubters confront a legend.

Psykolog Billy Larsson skriver i DN 8/3-00 att analytiker sällan läser

freudkritisk litteratur om den inte är skriven av analytiker själva och

med respekt för Freud. I denna antologi finns respektlösa bidrag av

Crews,  MacMillan, Esterson, Cioffi m fl. Billy Larsson har skrivit flera

läsvärda freudkritiska artiklar i Psykologtidningen och DN.

 

McNally, R J (2003)

Remembering trauma

Myten om det bortträngda traumat

 

Freud, A

Jaget och dess försvarsmekanismer

Freuds dotter som psykoanalyserades av sin egen far.

 

Klein, M

Kärlek, skuld och gottgörelse

Melanie Klein bedrev psykoanalys med samtliga sina tre barn.

 

Bowlby, J

En trygg bas

 

Horney, K

Självanalys

Observera uttalet: (´hå:naj)

 

Eriksson, E H

Barnet och samhället

 

Winnicott, D

Barnet, familjen och omvärlden

 

Fromm, E

Flykten från friheten

 

Reich, W

Psykoanalys och marxism

 

Res Publica

Jung och nazismen

 

Pollak, R

The creation of Dr B. A biography of Bruno Bettelheim.

Kritisk biografi över Bettelheim. Pollak menar att Bettelheim förfalskat

sin forskning från Dachau, kibbutzerna osv. Recension

 

Bettelheim, B

Den tomma fästningen (1969, 1982)

”Jag hävdar bestämt att den utlösande faktorn vid infantil autism

är förälderns önskan att barnet inte fanns till.” (sid 147)

 

Bettelheim, B

Barn i kibbutz

 

Bettelheim, B

Sagans förtrollade värld

 

Brenner, C

Psykoanalysens grunder

 

Edelson, M (1984)

Hypothesis and evidence in psychoanalysis

 

Tähkä, V (1970, 1987)

Psykoanalytisk psykoterapi

 

Malan, D

Psykoterapi och psykodynamisk vetenskap

”Lättläst och spännande som en Agatha Christie-deckare”,

står det på baksidan. Det är bara att instämma, trots den torra titeln.

 

Ogden, T

Projektiv identifikation och psykoterapeutisk teknik

 

Kernberg, O

Borderlinetillstånd och patologisk narcissism

 

Silfving, T; Nilson, G (2001)

Farliga relationer? – om borderline

(Silfving är enligt DN 020605 knuten till det kontroversiella

företaget Landmark Education.)

 

Danielsen, E (1988)

Skärseldsterapier – en kritisk introduktion

till de nya känsloförlösande terapierna

Om gestaltterapi, est, encounter, identitetsterapi…

 

Kåver, A; Nilsonne, Å (2002)

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt

instabil personlighetsstörning

 

Sigrell, B

Narcissism

 

Belin, S

Vansinnets makt

De psykodynamiska begreppen är ofta illa definierade.

I vilken relation till varandra står t ex en negativ motöverföring,

en projektiv identifikation och en parallellprocess. (Begreppen

överlappar varandra, skriver Belin) Vansinnets makt handlar

om parallellprocesser. Begreppet innebär att en patients/klients

inneboende konflikter förflyttas till personalgruppen. Ett exempel

är en patient som tänker onyanserat i svart-vit termer. Hon

idealiserar en vårdare och nedvärderar en annan. Det kan,

men behöver inte, vara som del i en manipulation. Snart kommer

dessa två vårdare att komma ihop sig. Då har vi parallellprocessen.

Ibland kan hela personalgrupper och förvaltningar klyvas upp.

Förhållningssättet som vårdare är att inte gå in i nedvärderingen

och att stå emot idealiseringen. Det sistnämnda är inte det minst

svåra. Man försöker förklara på olika sätt att man inte är världens

bästa vårdare/människa och att man inte kommer att kunna

tillfredsställa alla behov. Detta förstärker ibland ytterligare idealiseringen.

(Idealisering innebär att även en persons negativa egenskaper och

handlande vänds till att bli positiva.) Idealiseras man får man en press

på sig att leva upp till detta ideal, att vara den givande, den ”goda modern”,

som Klein uttryckte det. Till slut klarar man inte detta längre. Man måste

sätta stopp. Då vänds idealiseringen i dess motsats, en onyanserad och

total nedvärdering.

Begreppet parallellprocess har i perioder varit ett modeuttryck på vissa

behandlingsenheter. Man kan inte komma ihop sig med sin arbetskamrat,

utan att det är en parallellprocess. Hur motbevisar man att det inte handlar

om en parallellprocess? Hur vet man att det inte är ens arbetskamrat som

är allmänt korkad eller tidigt störd? (Tidig störning är f ö ett ideologiskt och

kritiserat psykodynamiskt uttryck. Ett alternativt begrepp är ”personlighetsstörd”.)

 

Ruszczynski, S (red)

Psykoterapi med par

 

Pockettidningen R

Psykoterapi: Manipulation eller frigörelse

 

Szasz, T

Psykoterapi. En myt.

Kommittén för mänskliga rättigheter, KMR, refererar ofta till Szasz - när de

inte refererar till Hubbard. (KMR är, liksom Narconon som arbetar med

narkotikamissbrukare, en underavdelning inom scientologikyrkan.)

Observera att Szasz är drogliberal och även skrivit boken ”Our right to drugs.”

 

Öhrström, L

Sex, lögner och terapi

 

Dawes, R

House of cards. Psychology and psychotherapy

built on myth.

 

Reeder, J (2010)   Nytt!

Det tystade samtalet. Om staten, psykiatrin och

försöken att undanröja det psykoanalytiska inflytandet.

 

 

Systemisk teori                                   Upp

 

Richter, H E (1970, 1986)

Den sjuka familjen

 

Minuchin, S (1974, 1999)

Familjer i terapi

 

Svedlund, L

Nätverksterapi

 

Andersen, T (1991, 2001)

Reflekterande processer

 

Anderson, H

Samtal, språk och möjligheter

 

Abrahamsson, E; Berglund, G (1997)

Skapande konversationer. Möten med familjeterapeuter

och deras idéer.

 

Lundby, G (1998, 2002)

Livsberättelser och terapi. Om nyskrivning av

historier och ett narrativt arbetssätt.

 

Westerström, L; Heljestrand P m fl (Barn- och ungdomspsykiatriska

mottagningen i Köping 1999)

Hans och Greta – ett projekt för utveckling av behandling och

prevention av sexuella övergrepp.

Det omdiskuterade Hans och Greta-projektet beskrivs även i en artikel

av Gustaf Berglund i Socionomen nr 1/1994.

 

Jämfo Rapport nr 14 1989

Kvinnomisshandel

Innehåller uppsalaprofessorn Eva Lundgrens ”Våldets normaliseringsprocess.

Två parter – två strategier.” Lundgren förespråkar bl a ett ”avståndstagande”

från systemteorin. I systemteorin finns inte orsak och verkan. Allting hänger

ihop och påverkan sker ”cirkulärt” hela tiden, i ett samspel. Att tänka linjärt

med orsak och verkan anses skuldframkallande och kommer att innebära

risk för syndabockstänkande. Skall man sammanfatta systemteorin i ett

ordspråk kan man säga att ”det är inte ens fel att två träter”. Allting sker i

ett sammanhang, det finns inga absoluta sanningar och alla har sina berättelser…

Se även ”Brottsoffers riskbeteende” (Socialpolitik nr 2/2002)

 

Hacking, I (2000)         

Social konstruktion av vad?

Är incest en social konstruktion? Är Förintelsen en social konstruktion?

Är kvinnomisshandel en social konstruktion? Reagerar vi mot kvinnlig

omskärelse enbart för att våra sociala konventioner har fått oss att

stifta lagar mot detta? Finns det verkligen inga objektiva sanningar?

En båt kan beskrivas på olika sätt beroende från vilket håll man ser den.

En fågel skulle kunna beskriva den på ett sätt uppifrån, en fisk på ett annat

sätt underifrån. Själv skulle jag emellertid på olika sätt kunna ta mig runt

båten för att studera den. Jag skulle vidare kunna samla in uppgifter från

olika personer som sett den från olika håll. Jag skulle också kunna tala med

konstruktören. Och även om man inte skulle kunna ge en fullständig beskrivning

av den, bör ändå vissa beskrivningar vara mer riktiga än andra.  

Ett antal motstridiga vittnesmål från ett rån på öppen gata, kan jämföras med

en videoinspelning av rånet. Alla vittnesmål var inte lika sanna, även om de

avspeglade vittnenas uppriktiga uppfattningar/berättelser utifrån sina

utgångspunkter. Verkligheten existerar oberoende av sammanhanget.

Läs mer… (Intern länk)

 

Kjellberg, E (red) (2001)

Man kan inte så noga veta...

Systemisk forskningstitel

                         

 

Psykiatri                                                  Upp

 

American psychiatric association (1980)

DSM III. Diagnostic and statistical manual of mental

disorders – third edition.

 

American psychiatric association

Mini-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV.

1994 ersattes DSM III-R av DSM IV. 2000 kom DSM IV-TR.

 

Otto, U (red)

Katastrof- och försvarspsykiatri

 

Herman, J L (1992, 1998)

Trauma och tillfrisknande

Vem skall trösta offret?

Kollektivt sörjande – är det bra?

 

Gillberg, C; Hellgren, L (2001)

Barn- och ungdomspsykiatri

 

Cullberg, J (1984, 1986)

Dynamisk psykiatri

 

Cullberg, J (2000)

Psykoser

 

Qvarsell, R (1993)

Utan vett och vilja. Om synen på brottslighet

och sinnessjukdom.

 

Foucault, M

Vansinnets historia

 

Pockettidningen R Nr 5/6 1979

En annan historia. Om dårarna, drinkarna, hjonen

och fångarna genom tiderna.

 

Sachs, O

Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt

 

Nyman H & Bartfai, A (red) (2000)

Klinisk neuropsykologi

 

Gillberg, C (1988)

Autism och andra barndomspsykoser

Antipsykiatrins återkomst

 

Kärfve, E  (2000)

Hjärnspöken. Damp och hotet mot folkhälsan.

Thomas Brante försvarar Eva Kärfve

 

Hallerstedt, G (red);  Brante, T; Elzinga, A; Johanisson, K;

Kärfve, E; Soback, S (2006)     

Diagnosens makt

Kritisk recension av tidigare bok av Hallerstedt. Recensionen är skriven av

Gunilla Gerland som själv har Aspergers syndrom.

 

Beckman, V (2007) 

Strider under hjärnåldern. Om adhd, biologism, sociologism.

Den första samlade beskrivningen av Gillbergfejden.

Gillberg skriver på DN debatt

 

Levander, S (red) (2006)

Psykiatri: en orienterande översikt

 

Read, Mosher, Bentall (red) (2004)

Galenskapens gåta – psykologiska, sociala och

biologiska modeller för schizofreni

 

 

Sociobiologi                                              Upp

 

Dawkins, R

Den själviska genen

 

Jacoby, R & Glauberman, N (1995)

The belle curve debate. History, documents, opinions.

 

Tullberg, J & B

Naturlig etik – en uppgörelse med altruismen

 

Bengtsson, B O (1999)

Genetik och politik

 

Bengtsson, B O (2006) 

Genetiska konflikter. Polemiska artiklar från 30 år.

 

Lindquist, B (1991)

Förädlade svenskar

 

Rose, S m fl

Inte i våra gener

 

Ord&Bild nr 1/96

Den nya biologismen

 

Gerland, G (red) (1998)

På förekommen anledning - om människosyn, ”biologism”

och autism.

 

Lingvistik                                                 Upp

 

Linell, P

Människans språk

 

Telemann, U

Språkrätt

 

Andersson, L-G

Fult språk

 

Stubbs, M

Språket i klassrummet

 

Loman, B

Barnspråk i klassamhälle

 

Trudgill, P

Språk och social miljö

 

Lindström, F

Världens dåligaste språk

 

Fredriksson, G

Det politiska språket

 

Andersson, J & Furberg, M

Språk och påverkan

 

Pockettidningen R

Maktspråket

 

Wernström, S (1976)    

Fiendens språk

 

Einarsson & Hultman

Godmorgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan.

 

Elert, C C

Allmän och svensk fonetik

 

 

Socialt arbete                                     Upp

 

Ronnby, A

Socialarbetets förklaringsmodeller

 

Swedner, H

Socialt arbete

 

Rönnlund, E (1992) 

Socialt arbete – att se möjligheter 

Eileen Rönnlunds tunna, men innehållsrika bok, är fortfarande mycket läsvärd.

För kritik av uppsalamodellen, se t ex Urban Karlsson i Socialpolitik 2-3 1997.

 

Olson, U-J (red) (1986)

Nya vägar i socialt arbete

Föregångare till rönnlundmodellen var albymodellen som finns beskriven

i Olsons bok. Albymodellen har ibland betraktats som högerideologi

manifesterad i socialt arbete, beskrivet så att ansvaret för arbetslösheten

läggs på den enskilde individen. Men frågan är om det inte snarare var

maoism som socialarbetarna i Alby praktiserade. Jfr Nils Bejerot, en

gång stalinist, som betonade missbrukarens eget ansvar för sina

handlingar. Vänstern till vänster om VPK har ibland åsiktsmässigt

hamnat på samma sida som delar av socialdemokratin och den

politiska högern vad gäller t ex försvarspolitik, kriminalpolitik,

narkotikapolitik.

 

Salzberger-Wittenberg, I

Psykoanalytiskt tänkande och socialt behandlingsarbete.

En tillämpning av Melanie Kleins teorier.

 

Lennéer-Axelson, B; Thylefors, I

Arbetsgruppens psykologi

Arbetsplatskonflikt

 

Börjesson, B

Hotade, försummade, övergivna – är familjehemsplacering

en möjlighet för barnen?

 

Rädda Barnen

Överlevnadshandbok för dig som har

en psykiskt sjuk förälder

 

Killén, K

Svikna barn

 

Öberg, B & G

Skiljas – men inte från barnen

 

Öberg, B & G

Pappa, se mig

 

Antonovsky, A (1987, 2007)

Hälsans mysterium

 

Törngren, G

Utredning som förändringsverktyg

 

Edvardsson, B (1996, 2003)

Kritisk utredningsmetodik

 

Makarenko, A

Vägen till livet

 

Broström, S

Makarenkos kollektivuppfostran

 

Kalling-Kant, L

Makarenko och hans metod

 

Söderholm Carpelan, K & Runqvist W (red)

(Statens institutionsstyrelse 2002)

Ung med tung social problematik. Hur kan

vi förstå, förutsäga och planera för framtida

behandling? Antologi med bidrag av Christopher Gillberg,

Sten Levander, Håkan Stattin m fl.

 

Varg, N (red) (Socialstyrelsen 2003) 

Perspektiv på kunskapsutveckling inom

socialtjänsten. En antologi

 

Barth, T; Näsholm, C (2006)

Motiverande samtal    

 

Pockettidningen R Nr 5/6 1979

En annan historia. Om dårarna, drinkarna, hjonen och fångarna

genom tiderna.

 

Adamson, M; Grip, L; Modig C; Nestius H (red) (2004)   

När botten stack upp. Om de utslagnas kamp för frihet

och människovärde.

Självutlämnande texter om de s k klientrörelsernas tillblivelser:

ALRO, RFHL, KRUM, RSMH.

 

Runquist, W & Swärd, H (2000)

Hemlöshet - en antologi om olika

perspektiv och förklaringsmodeller.

Hemlöshetsforskare är ofta kritiska till boendetrappor

och den sekundära bostadsmarknaden. De föreslår istället

”housing first”.

 

Sahlin, I (1996)

På gränsen till bostad

 

Lipsky, M (1980)

Street-level bureaucracy

 

Järvinen, M ; Larsen, J E; Mortensen, N (red) (2005)

Det magtfulde möde mellem system og klient

 

Järvinen. M; Mik-Meyer, N (2003)

At skabe en klient

 

Dalrymple, T (2008)

Livet på samhällets botten. Världsbilden som skapar underklassen.

Den engelske psykiatern Anthony Daniels (Dalrymple är en pseudonym)

beskriver sitt arbete i Birminghams fattigkvarter. Mycket underhållande,

ibland moralistiskt, påminner till viss del om Nils Bejerot även om Dalrymple

är mer konservativ…

Freire, P (1972)

Pedagogik för förtryckta

 

 

Barn- och ungdomspsykologi                         Upp

 

Evenshaug, O

Barn- och ungdomspsykologi

 

Carlberg, G

Dynamisk utvecklingspsykologi

 

Cullberg, J

Kris och utveckling

 

Nielsen, G

Klinisk barnpsykologi

 

Harris, J R

The nurture assumption

Svensk översättning: ”Myten om föräldrars makt”. Innehåller bl a kritik av

Ainsworth och Bowlbys anknytningsteorier. Anknytningsteorierna - och deras

användning i LVU-utredningar – har i svensk debatt ifrågasatts av

psykologiprofessorn Lennart Sjöberg.

 

Doverborg, E & Pramling, I (1985)

Att förstå barns tankar

 

Donaldson, M (1978, 1987)

Hur barn tänker

 

Eedfeld, M

Barn och föräldrar i samspel

 

Sjöblom, K (1974)

Åtta spädbarn börjar på daghem

 

Miller, A

Det självutplånande barnet

 

Miller, A (1980, 1991)

I begynnelsen var uppfostran

”…min fasta övertygelse att Adolf agades inte bara som halvvuxen pojke

utan redan som helt liten, nämligen före fyraårsåldern. Egentligen behövs

det inga bevis, hela hans liv är ett bevis för detta.” (sid 156) Alice Miller

har tolkningsföreträde även när det gäller Hitlers barndom…

 

Brembeck, H

Efter Spock

 

 

Juridik och kriminologi                    Upp

 

Höglund, O (utgivare)

Sveriges Rikes Lag

 

Rylander, S & Bodin, G

Yttrandefrihetens gränser

 

Malmström, Å & Agrell, A

Civilrätt

 

Carlson, P & Persson, M

Processrättens grunder

 

Lehrberg, B

Praktisk juridisk metod

 

Holstad, S

Sekretess i allmän verksamhet

 

Thunved & Norström

Nya sociallagarna

 

Holgersson, L

Socialtjänst. Lagtexter med kommentarer i historisk belysning.

 

Allmänna råd från Socialstyrelsen

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

 

Elwing, C M m fl

Brott och brottmål

 

Ekbom, T m fl

Brott, straff och kriminalvård

 

Pockettidningen R (1/1974)

…och så åter till Norrmalmstorg

 

Pockettidningen R Nr 5/6 1979

En annan historia. Om dårarna, drinkarna,

hjonen och fångarna genom tiderna.

 

Mathiesen, T

Kan fängelset försvaras?

 

Amnesty International

Dödsstraffet – mord i lagens namn

 

Qvarsell, R (1993)

Utan vett och vilja. Om synen på brottslighet

och sinnessjukdom.

 

Christianson, S-Å (red)

Rättspsykologi

 

Christianson, S-Å; Granhag, P-A (red) (2004) 

Polispsykologi 

 

Christianson, S-Å; Engelberg, E; Holmberg, U (red) (1998, 2006)

Avancerad förhörs- och intervjumetodik

 

Christianson, S-Å

Traumatiska minnen

 

Herman, J L (1992, 1998)

Trauma och tillfrisknande

 

Hellblom Sjögren, L

Hemligheter och minnen. Tillförlitlighet i sexualbrottsmål

 

Trankell, A

Vittnespsykologins arbetsmetoder

 

Trankell, A

Magi och förnuft i människobedömning

 

Rikspolisstyrelsen

Vittnesförhör

Kurslitteratur när jag gick socionomutbildningen…

 

Loftus, E

Vårt minne

 

Sjöström, U; Wiklund, N (red) (2005)   

Svensk vittnespsykologi

Recension

 

Sahlin, I (2008)

Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen

Bör det finnas ett ”definitionsförbud” för att förhindra en diagnos som

psykopati? (sid 154)

 

Bergström, G (1997)

Kriminalitet som livsstil

Påverkan eller total förändring (kritisk studie)

Den amerikanska kriminologen Doris MacKenzie ”hävdar att för att

exempelvis arbetsåtgärder, fritidsaktiviteter, utbildning och förbättrade

relationer mellan barn och föräldrar skall vara effektiva interventioner

för unga med ett kriminellt beteende, måste han eller hon först förändra

sitt tankemönster.” MacKenzies slutsatser bryter med en tradition inom

sociologi och socialt arbete ”som under lång tid har hävdat miljöns inverkan

framför individens biologi eller psykologi vid interventioner för beteendeförändringar

Exempelvis bedrev Chicagoskolan i urbansociologi ett forskningsprojekt som

varade i mer än två decennier i ett flertal amerikanska storstäder som gick ut

på att återinföra samhällelig ordning i stadsdelar där desorganisation och

kriminalitet förutsattes vara rådande. Hypotesen i forskningsprojektet var att om

den sociala ordningen återställdes i stadsdelen skulle också ungdomsbrottsligheten

gå ner eller t o m upphöra. Resultaten från studien visade dock på att detta inte gick

att säkerställa på vetenskapliga grunder.” Oscar Andersson (som doktorerat på

Chicagoskolan) i Hållplats 8 om Rosengård (sid 128f). Bergström har liknande

uppfattning som MacKenzie.

 

Lappalainen, T

Maffia

 

Lappalainen, T (2007)

Camorra. En bok om maffian i Neapel.

 

Falcone, G

Cosa Nostra – domarens kamp mot maffian

 

Saviano, R

Gomorra

 

Larsson, M; Wierup, L (2007)

Svensk maffia

 

Vetenskapsteori och sociologi            Upp     

 

Thurén, T

Vetenskapsteori för nybörjare

 

Thurén, T

Orientering i källkritik

 

Edvardsson, B (1996, 2003)

Kritisk utredningsmetodik

 

Hammer, O (2002)       

Osunt förnuft. En bok om intuitivt och kritiskt tänkande.

 

Hansson, S-O (1983, 1995)

Vetenskap och ovetenskap. Om kunskapens hantverk och fuskverk.

Skeptisk länksamling

 

Jerkert, J; Hansson, S-O (red) (2005)

Vetenskap eller villfarelse

The supremacy of personal experience – välskriven lärorik

kritisk analys av seans med Terry Evans.

Om cold reading.

 

Chalmers, A F (1976, 2003)

Vad är vetenskap egentligen?

Mörkertal är fusk

 

Ebaugh, H (1988)   

Becoming an ex. The process of role exit.

En bok om att bryta upp. Ebaugh var nunna

som blev sociolog och beskrev stadierna i

exitprocessen.

 

Collins, R (2004)   

Interaction ritual chains

 

Berger & Luckman (1967)

The social construction of reality

 

Hacking, I (2000)

Social konstruktion av vad?

 

Knutsson, J (BRÅ 1977:1)

Stämplingsteori – en kritisk granskning

Kritik av bland annat Howard Becker.

 

Palmblad, E (1997)

Sanningens gränser. Kvacksalveriet, läkarna och samhället.

 

Mead, G H (1934, 1976)

Medvetandet, jaget och samhället

 

Goffman, E (1961, 1968)

Asylums (sv. övers. Totala institutioner)

Chicagoskolans forskare sökte upp marginaliserade och

utslagna människor och delade för en tid deras vardag.

Några boktitlar: The Jack-Roller (1930), The Hobo (1923),

The Professional Thief (1937), The Gang (1927),

The Ghetto (1928), Street-Corner Society (1943),

The Polish Peasant (1918), The Marginal Man (1937).

 

Goffman, E (1963, 2008)

Stigma. Den avvikandes roll och identitet.

 

Becker, H S (1963, 1991)

Outsiders. Studies in the sociology of deviance.

 

Elias, N; Scotson, J L (1965, 2004)

Etablerade och outsiders

 

Foucault, M (1961, 1986)

Vansinnets historia

Michel Foucaults hyllande av ayatolla Khomeinis iranska revolution

(som en kritik av moderniteten) beskrivs här: Foucault och mullorna.

 

Foucault, M (1971, 1993)

Diskursens ordning

 

Foucault, M (1975, 2006)

Övervakning och straff

 

Foucault, M (1976, 2009)

Sexualitetens historia. Del I. Viljan att veta.

”Makten är överallt /…/ där makt finns, finns motstånd” (sid 103ff)

 

Merquior, J G (1985, 1991)

Foucault

Kritisk betraktelse över Michel Foucault

 

Young, J (1999; 2007)

The exclusive society

 

Wacquant, L (2004)

Fattigdomens fängelser

 

Wacquant, L (2009) 

Punishing the poor

 

Sernhede, O (2002)

Alienation is my nation

Engagerat skrivet om Hammarkullen.

Intressant och positiv utvärdering av Mixgården (2007):

”Forskning…har visat att ungdomar med någon typ av sociala problem

i högre grad än andra ungdomar söker sig till fritidsgårdar. /…/

… om fritidsgården har låg personaltäthet och därmed har låg grad

av strukturerad verksamhet kan den leda till ökad kriminalitet bland

ungdomarna genom att fritidsgården blir en mötesplats för kriminellt

intresserade.” (sid 14)

 

Ahrne, G m fl

Klassamhällets förändring

 

Centerwall, E m fl (red) (1969)

Skola i klassamhälle

 

Kullenberg, A

Urp, sa överklassen

 

Trondman, M (1994) 

Bilden av en klassresa

 

Petersson, O (1991)

Makt. En sammanfattning av maktutredningen.

”Politiskt står journalisterna till vänster om allmänheten. Var tredje journalist

sympatiserar med vänsterpartiet eller miljöpartiet” (sid 59)

 

Mathiesen, T

Makt och motmakt.

Den dolda disciplineringen.

 

 

Ekonomi och historia                                          Upp

 

Eklund, K (1987, 1993)

Vår ekonomi

Många kopplar automatiskt ihop socialism med planekonomi

och kapitalism med marknadsekonomi. Men hitlertyskland

var en kapitalistisk planekonomi och Jugoslavien under 1960-

och 70-talen en socialistisk marknadsekonomi. Kapitalism/socialism

handlar om huruvida ägandet är privat eller kollektivt.

 

Lönnroth, J

Politisk ekonomi

 

Dillard, D

Västeuropas och Förenta staternas

ekonomiska historia

 

Zinn, H

Det amerikanska folkets historia

 

Huberman, L

Människans rikedomar

 

Malthus, T

Om befolkningsfrågan

 

Kriedte, P

Peasants, landlords and mearchant capitalists

 

Anderson, P

Övergångar från antiken till feodalismen

 

Fridholm, M m fl

Industrialismens rötter

 

Kristensson, K m fl

Från mörkret stiga vi mot ljuset. Den svenska

arbetarrörelsens historia.

 

Klockare, S

Svenska revolutionen 1917-18

Om hungerkravallerna på Seskarö, i Västerås, Tranås, Karlstad,

Västervik, Stockholm, Göteborg…

 

Heckscher, E F

Svenskt arbete och liv

 

Melin, J m fl

Sveriges historia

 

Ankarloo, B    

Trolldomsprocesserna i Sverige

 

Hederberg, H

Lögnen i Sverige

 

Englund, P

Brev från nollpunkten

 

Ylikangas, H

Vägen till Tammerfors

 

Tuchman, B

Augusti 1914

 

Gunnarsson, G

Pariskommunen 1871

 

Mett, I

Kronstadt 1921

 

Conquest, R

Den stora terrorn

 

Ryan, C

Den längsta dagen

 

Davidsson, B

Svart forntid

Om stora byggnadsverk, komplicerade skriftspråk, avancerade

bevattningsanläggningar och annat som fanns i Afrika före den

vite mannens ankomst. En afrikansk kultur som ofta tystats ned

eller förtigits med hänvisning till att afrikaner inte kunde producera

något sådant.

 

Davidsson, B

Afrikas moderna historia

 

Davidsson, B

Afrika i det tjugonde seklet

”De flesta afrikaner har varken sett en elefant, svultit eller varit med

om något krig. Detta kan möjligen tyckas förvånande. Men faktum är

att Afrika är något annat än vi vanligen tror. Inte en djurpark i nödens

mörker.” (Lasse Berg i SvD 990807)

 

Afrikagrupperna

Befrielsekampen i Afrika

 

Palmberg, M (1987)

Afrika i skolböckerna – gamla fördomar och nya

Utgiven av SIDA. ”Hennes slutsatser är skoningslösa. Grovt skattat

får åttio procent av böckerna underkänt för sina afrikabeskrivningar,

de övriga får med tvekan godkänt. /…/ I den svenska standardskolboken

tycks Afrikas historia börja med kolonialismen, den vite mannens ankomst.

Att där tidigare fanns högkulturer med avancerade samhällsformer och

märkliga religiösa system får ingen veta. Eleverna får också lära sig att

de afrikanska folken är offer för ett hårt historiskt öde. Torka, svält,

ökenutbredning, inbördeskrig, statskupper, kaos – det finns ingen

måtta på eländet. Att det finns en afrikansk vardag, att människor

själva bygger sina samhällen och skapar sin historia, att ömsesidig

respekt måste råda i vårt förhållande till dem – om detta knappast

ett ord” (Recension i DN 880120 av Stefan Jonsson.) Palmberg skriver:

”Man beräknar att omkring tio miljoner afrikaner fick sätta livet till i

samband med koloniseringen och gummiutvinningen i Kongo! Var får

vi läsa denna siffra, var ges uttryck för samma avsky, som över de

sex miljoner judar, som föll offer för nazistregimens politik?” (sid 15f)

I skolböckernas syn på Afrika råder fortfarande Montesqieus klimatlära

(sid 19ff). Palmbergs bok är fylld av komprometterande citat från

läroböcker i olika ämnen. 

 

Hoschild, A (1998, 2002)  

Kung Leopolds vålnad. Om girighet, terror och hjältemod

i det koloniala Afrika.

 

Rodney, W (1973, 1981)  

How Europe underdeveloped Africa

 

Berg, L

Mat och makt

 

Lappé, F M

Mat åt alla

 

Lappé, F M

Tolv myter om världssvälten

 

Dammann, E

Framtiden i våra händer

 

Malouf, A

Korstågen enligt araberna

 

Hourani, A

Det arabiska folkets historia

 

Said, E

Orientalism

 

Nordberg, M

Profetens folk

 

Hjärpe, J

Politisk islam

 

Baksi, M

Kurdistan

 

Persson, S

Palestinakonflikten

 

Myrdal, J

Resa i Afghanistan

 

 

Förståndshandikapp                     Upp                                           

 

Grunewald, K

Medicinska omsorger om utvecklingsstörda

Jag har aldrig träffat Karl Grunewald personligen, men har svårt

att tänka mig att det finns så många fler personer med det civilkurage

som Grunewald uppvisat i sitt arbete för utvecklingsstördas rättigheter.

 

Alm, K & Gustafsson, S

Sociala omsorger om utvecklingsstörda

 

Fyhr, G (1983, 2002)

Den ”förbjudna” sorgen – om förväntningar och sorg

kring det funktionshindrade barnet.

 

Pockettidningen R

Vi saknar ord

 

Pockettidningen R

Undantagen

 

Gustafsson, C; Hallerfors, H; Mollberg, T

Att vara arbetsledare i gruppbostad för personer

med utvecklingsstörning – en fråga om att låta sig styras.

En fantastiskt bra bok med bokhyllans otympligaste titel.

Oumbärlig bok för den som arbetar inom omsorgen.

 

Goffman, E

Asylums

I den s k Vipeholmsundersökningen fick 436 människor med

förståndshandikapp tänderna förstörda i undersökningar som

gav underlaget till Sveriges tandhälsopolitik. ”Under fyra års

tid plågades patienterna, bland dem även barn, medan läkarna

systematiskt förstörde deras tänder med kola, choklad och

Vipeholmstoffee.” (”Kariesexperiment på människor” av

Sverker Lenas i DN 970922) Läs mer… (intern länk)  

 

Florström, G (1993)

”…de liknar ju alla fängelser…” – en studie kring

anstalten, disciplinen och individen i historisk belysning.

”Med den franske filosofen Michel Foucault som vägvisare undersöks

anstalten – med exemplet skol- och vårdhemmet Stretered i förgrunden

      i historiskt perspektiv som disciplineringsmaskin och modell för det

moderna samhället.” C-uppsats, Etnologiska institutionen, Gbg:s Univ,

Handledare: Helene Brembäck.

 

Jonasson, D & Palmér, T

Omsorgsmaskinen

 

Liljeroth, I & Danielsson, L

Vägval och växande

 

Bettelheim, B

Den tomma fästningen (1969, 1982)

”Jag hävdar bestämt att den utlösande faktorn vid infantil autism

är förälderns önskan att barnet inte fanns till” (sid 147)

 

Gillberg, C (1988)

Autism och andra barndomspsykoser

”I medicinens historia torde det saknas motstycke till den

häxprocess som föräldrar till autistiska barn i västvärlden

har utsatts för. Utan vetenskaplig grund har många psykiatrer

och psykologer ända in i vår tid utpekat föräldrarna som den

direkta orsaken till barnets handikapp. /…/ Man har svårt att

föreställa sig fegheten hos experten som för tio år sedan stod

på andra sidan och nu förnekar detta. Jag blir upprörd när jag

tänker på detta med föräldrarnas skuld, och jag har svårt att

dölja det. Egentligen skulle man bara stryka ett streck över

det som varit och gå vidare, säger någon. Så vill människor

ofta agera. Det är sällan hon stannar upp och besinnar

vidden av vad hon i okunskap deltagit i. Men utan reflektion

kring människans behov av att projicera sina rädslor och

fantasier på andra grupper av människor, finns det risk att

förföljelsen av autistiska barns föräldrar skall börja om på nytt.”

(sid 123f)

Antipsykiatrins återkomst

     

 

Missbruk                                                 Upp

 

Huss, M (1849-51)  

Alcoholismus chronicus eller Chronisk alkoholsjukdom. Ett bidrag till

dyskrasiernas kännedom; enligt egen och andras erfarenhet. Vol I o II.

Magnus Huss introducerar sjukdomsbegreppet vid alkoholism.

 

Bejerot, N (1968)

Narkotikafrågan och samhället

Nils Bejerot grundade 1969 Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS.

För droginformation, se även: www.can.se

 

Bejerot, N (1969)

Narkotika och narkomani

 

Bejerot, N (1970)

Inlägg i narkotikafrågan

 

Bejerot, N (1975)

Narkotikamissbruk och narkotikapolitik

 

Bejerot, N (1978)

Missbruk av alkohol, narkotika och frihet

Detta är en grundläggande introduktion för den som är intresserad av

missbruk. Bejerot skriver polemiskt, intresseväckande och lättförståeligt.

Det kan finnas en mängd olika orsaker till att en person blir missbrukare.

Men när missbruket väl är etablerat blir beroendet ett ”tillstånd i sig”

som lever sitt eget liv. Jfr olika orsaker till att människor börjar röka

och vilken minimal betydelse detta har för behandling av nikotinberoendet

trettio år senare. Beroendet måste först och främst angripas innan man

eventuellt går in på bakomliggande orsaker. Tillgången på drogen är väsentlig.

I ett samhälle med låg tillgång på narkotika är det främst nyfikna,

spänningssökande ungdomar som söker sig till droger. De behöver

inte, men kan givetvis, ha haft problem i hemmet etc. Ju större

tillgången på drogen är i ett samhälle, desto mer blir det vem

som helst som blir beroende.  Behandlingsmässigt innebär Bejerots

syn på beroendet som ett ”tillstånd i sig”, att det inte hjälper att

skaffa missbrukaren bostad, arbete, psykoterapi för att bearbeta

uppväxtförhållanden etc. Istället måste fokus i behandlingen ligga

på själva drogberoendet. Något som bekräftats av dagens

behandlingsforskning.

 

Bejerot, N (1981)

Missbruk och missförstånd

 

Bejerot, N & Hartelius, J (1984)

Missbruk och motåtgärder

 

Bejerot, N (1984)

Vardagsbilder

 

SCI (1986)

Nils Bejerot – mannen och verket

 

Nils Bejerots minnesfond (1993)

Nils Bejerot. En minnesbok.

Filmade föreläsningar med Nils Bejerot. 

 

Åberg, J; Kihlbom, M (red) (1977)

Konsten att bekämpa människor. Om

verklighetsförfalskningen i narkotikadebatten.

Våldsamt angrepp på Nils Bejerot. För en modernare

kritik av Bejerot, se Dolf Tops i antologin ”Narkotikamissbruk” (2000, 2004).

 

Bergström, G (1997)

Kriminalitet som livsstil

Bergströms erfarenhet från behandlingsarbete med

narkotikamissbrukare var att kriminaliteten inte

nödvändigtvis upphörde för att narkotikamissbruket

upphörde. Även kriminaliteten har sin egen dynamik

och behöver behandlas i sig. Ett återfall i narkotikamissbruk

kan t ex inledas med återfall i kriminalitet. Kriminaliteten

kan också ha föregått själva drogberoendet. Idag finns

speciella kriminalitetsprogram på många behandlingshem.

Påverkan eller total förändring (kritisk studie)

Hållplats 8 (Ideologiskt intressant utvärdering)

 

Rosengren, O (2001)

Förödande passioner

 

Bankel, M & Hermansson, U (1988)

Att störa är att bry sig om

Föräldrar får ibland höra av sina missbrukande barn att

föräldrarna inte skall säga något om barnets missbruk

eftersom föräldern själv inte har missbrukat, och därmed

inte vet vad den talar om. Måste man själv ha varit med

om det som man fördömer? Och måste en god behandlare

själv ha varit narkoman/alkoholist? Missbrukserfarenhet,

som är bearbetad, är en stor tillgång i behandling.

(Normalt krävs flera års drogfrihet innan en fd missbrukare

själv kan börja som behandlare.) Men man kan mycket väl

vara en god diabetesläkare, utan att själv ha haft diabetes.

Man behöver knappast själv heller ha haft schizofreni för

att arbeta med människor med schizofreni. Man kan vara

en god badvakt utan att själv ha varit med om att drunkna.

Och man kan fördöma nazismen, utan att själv ha varit nazist.

 

Hübinette, S (2003)

Narkotikafri skola. Praktisk handbok om policy och åtgärder.

 

Danielsson, A (RNS 2000)

Tidigt ingripande

Bland socialhögskoleforskare betonas ofta ”relationens” betydelse för

socialsekreterarens arbete med människor med missbruksproblem.

Se t ex Skårner (2003, sid 60) som talar om ”en personlig relation

präglad av tillit, närhet och respekt” som en ”norm för professionellt

hjälparbete”. Anita Danielsson är en välbehövlig motvikt mot detta

synsätt. Det är viktigt med kontinuitet, att vara respektfull och ha

en god kontakt med den man arbetar med. Men Danielsson betonar

samtidigt myndighetsrollen framför relationen ”i den meningen att vi

kommer varandra nära” (sid 26). Tydlighet med detta ger också

klienten trygghet i kontakten. Observera att den starkaste relationen

har missbrukaren till drogen själv. Ett kärleksförhållande som det är

svårt att konkurrera med.

 

Beukelmann, D (RNS 2006)

Upptäcka missbruk

 

Hartelius, J (Svenska Narkotikapolisföreningen 2004)

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor

Bra skrift med preparatkunskap

 

Johansson, K (red)

Narkotika, legalisering, missbruk

Denna antologi innehåller bl a en argumentsamling mot legalisering av

narkotika. Skillnaden mellan RNS och RFHL beskrivs. RNS, FMN och Hassela

har nära anknytning till varandra i syn på missbruk och narkotikapolitik.

De ser beroendet som ett tillstånd i sig, är positiva till tvångsvård och för

en restriktiv narkotikapolitik. RFHL är emot legalisering av narkotika, men

vill avskaffa konsumtionsförbudet. RFHL vill enbart ha ett kort akuttvång,

kanske en månad, till skillnad mot dagens möjlighet till sex månaders

tvångsvård för vuxna missbrukare. De vill angripa bakomliggande sociala

och psykologiska orsaker till missbruket. RFHL menar att ”missbrukade

människor blir missbrukare”.

 

United Nations. Office on Drugs and Crimes (2006)

Sweden’s successful drug policy: A review of the evidence. - pdf

 

Olsson, P (1996)

Smack city. Storbritannien och narkotikan.

 

Olsson, P (1999)

Det djupaste hålet. Schweiz och narkotikan.

 

Olsson, P (2002)

Stenad. Ett reportage om cannabis.

 

Olsson, P (2007)

Opium, heroin, subutex – ett globalt reportage

 

Lalander, P (2001)

Hela världen är din – en bok om unga heroinister

 

Svensson, B (2005)   

Heroinmissbruk

 

Kakko, J (2011)

Heroinberoende

 

Johnson, B (2005)   

Metadon på liv och död

 

Antoniusson, E-M (2005)     

Överdos – heroinets fallgrop

 

Christiane F

Gänget i tunnelbanan – vi barn på Banhof Zoo

 

Drougge, U

Heroine

 

Dalrymple, T (2006)

Romancing opiates. Pharmacological lies and

the Addiction bureaucracy.

 

Chein, I m fl (1964)

The road to H

 

Christie, N & Bruun, K (1985)

Den goda fienden

Läsvärd bok för den som är intresserad av mer permissiv narkotikapolitik.

Argument ges mot slavhypotesen, att missbrukaren blir slav under drogen.

Christie och Bruun refererar Cheins studie (1964) av ett ungdomsgäng i USA

där, enligt Chein, medlemmarna i gänget hade ett kontrollerat heroinanvändande.

Samt erfarenheterna från de amerikanska vietnamsoldaterna, där de allra flesta

(i motsats till myten) trots heroinanvändning i Vietnam, återgick till ett normalt liv

utan droger när de återvände efter kriget. Cheins studier refereras även av

Goldberg nedan och kritiseras av Bejerot (1968).

 

Goldberg, T (1993)

Narkotikan avmystifierad

 

Lindgren, S Å (1993)

Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som

samhällsproblem 1890-1970.

 

Tham, H (red) (Kriminologiska institutionen, Sthlms Univ 2003)

Forskare om narkotikapolitiken

 

Szasz, T

Our right to drugs

 

Courtwright, D T (2002, 2005)

Drogernas historia

 

Ramström, J

Narkomani

 

Socialstyrelsen/Ramström, J

Skador av hasch och marijuana fulltext-pdf

Cannabis är fortfarande det vanligaste narkotiska preparatet bland ungdomar.

 

Nordegren & Tunving

Hasch

 

Nordegren & Tunving

Kokain

 

Fugelstad, A & Rajs, J

Narkotika – ett livsfarligt beroende

 

Tibbling/Hartelius (red) (1989)

Beroendetillstånd

Heroin har en snabb toleransutveckling och missbrukaren kommer snabbt

upp i dygnsdoser på upp till 5-6 kapslar à 500 kr. Missbrukaren kan alltså

ha en önskan att få ner toleransen för att få ökad effekt till minskad kostnad.

Det är inte självklart att en önskan till avgiftning/behandling också innebär en

önskan till drogfrihet. ”Detta behov av att ’gå ner i dos’ är i många fall en viktig

anledning till att missbrukaren söker vård, eftersom stora dosbehov är ekonomiskt

mycket kostsamt för missbrukaren.” (Pierre Lafolie i ”Knarkanalyser i urin” 1992,

sid 142.) Liknande resonemang förs av Heilig (1999, sid 104); Ottosson i

”Psykiatri”; Bejerot (1978, sid 111).

 

Berglund, M & Rydberg, U (red)

Beroendelära

Professor Ulf Rydberg skriver i Nationalencyklopedin (1989) om alkoholism:

”Goda behandlingsresultat (50-70% av fallen) finner man då patienten har

en god social situation och/eller ett mindre avancerat missbruk. Patienter

som är socialt utslagna och som har ett långvarigt missbruk visar dåliga

resultat oavsett behandlingsprogram (0-20% blir förbättrade).”

 

Heilig, M (1999)

Beroendetillstånd

Docent Markus Heilig skriver i ”Beroendetillstånd” under rubriken ”…och så

några populära behandlingar som inte fungerar”:

”Psykodynamisk individualterapi har varit en omhuldad behandlingsmetod /…/

Det som är viktigt är att tillgängliga behandlingsstudier visar att behandlingen

är verkningslös. /…/ Vad som är än värre är att det finns data som antyder att

det skulle gå sämre för patienter som fått sådan behandling än om man inte

gör någonting alls.” 

”Långvarig slutenvård har tidigare varit vanligt vid alkoholberoende. /…/ man

måste ha klart för sig att själva vistelsen i sluten vård inte har några gynnsamma

effekter för långtidsförloppet av själva beroendet. Lika goda effekter kan

erhållas i bra öppenvårdsprogram.” (Heilig 1999, sid 98) Observera att detta

sistnämnda gäller alkoholmissbrukare. För tunga narkotikamissbrukare

refererar Heilig till docent Mats Fridell som förespråkar minst tre månaders

behandling i heldygnsvård för denna grupp. Heilig kritiserar även den s k

”självmedicineringshypotesen” (sid 139ff, se även Alkohol- och

narkotikatidningen nr 6/99 i detta ämne). Heilig skriver i Bejerots efterföljd

i sin syn på missbruk.

 

Volckerts, J (1998, 2003) 

Drogberoende. Psykologi och terapi.

”Psykoterapeutisk behandling uppmärksammar alltid i första hand de

psykologiska komplikationerna bakom missbruket. Det innebär att

intresset endast i begränsad utsträckning ägnas åt själva missbruket.” (sid 78)

 

Nilsson, T (2002)

Jakten på Jackpot. En bok om spelberoende.

 

Helling, S

Från mjöd till martini.

 

Mosander, I & Ulwan, O

Absolut alkohol. Sanningar och konsekvenser.

 

Systembolaget (1998)

”Varför skall vi behöva lida för några få

alkoholisters skull?” Och sjutton andra frågor.

Utmärkt forskningsbaserad liten skrift.

 

Löfgren, B & Nelson-Löfgren, I (1980, 1992)

Alkohol. Rus, missbruk, behandling.

Löfgren & Nelson-Löfgren framför hypotesen att det är ett ”puritanskt strafftänkande”

som får oss att hävda att en alkoholist inte kan lära sig att bli måttlighetsförbrukare.

Författarna menar också att alkoholisten inte behöver vara nykter under behandling.

Begreppet kontrollförlust ifrågasätts. (Kontrollförlust - kan du vid varje tillfälle sluta

dricka efter ett eller två glas? – är ett av beroendekriterierna, enligt DSM IV.) En

intressant kritik av beroendebegreppet ges av Anders Bergmark och Lars Oscarsson

i en uppdaterad version (2000) av nedanstående bok ”Behandling av alkoholproblem”.

Andra som ifrågasatt beroendebegreppet är Ted Goldberg, Mats Hilte

Jofen Kihlström m fl. Professor Sune Sunesson talar i ett specialnummer av

RFHL:s tidning Oberoende ”Svensk narkotikapolitik ifrågasatt” (nr 1-2/98) om myten

om ”den kemistyrde dåren”. I artikeln angrips Nils Bejerots forskning.

 

Kihlström, J (2007)  

Böjelser och begär. En kritik av medicinens beroendebegrepp.

 

Berglund, M; Andréasson, S m fl (1994)

Behandling av alkoholproblem

Utgiven av Centrum för utvärdering av socialt arbete. ”Erfarenheterna av

psykodynamisk insiktsterapi är så nedslående att det har ifrågasatts om

metoden alls hör hemma inom alkoholistvården.” (Lars Lindström i Berglund 

m fl 1994, sid 109) Lindström redogör också i denna bok för studier som

visar att behandlingshem inte är överlägset öppenvård för

alkoholmissbrukare. (sid 98)

 

Melin, A-G & Näsholm, C

Behandlingsplanering vid missbruk

”Psykolog Mats Fridell har i en genomgång av ett stort antal studier sökt efter

samband mellan personlighet och val av drog. Inga sådana samband har

hittills kunnat beläggas.” (sid 27) Forskningsöversikten heter ”Personlighet

och drogmissbruk” (CAN 1991.)

 

Fridell, M (1996)

Institutionella behandlingsformer vid missbruk

För narkotikamissbrukare är tid i behandling den viktigaste förutsägelsen

för ett positivt utfall. Däremot finns inget samband mellan tid i behandling

och utfall för alkoholmissbrukare. (Fridell 1996, sid 137)

”Forskningsläget visar idag att de patienter med antisocial diagnos som

dessutom har en psykopatisk störning avbryter eller misslyckas i alla

behandlingar. Det gäller oavsett om behandlingen är medicinsk, psykologisk

eller social.” (Fridell 1996, sid 250)

”Sämst bland de amerikanska varianterna har Narconon. /…/ den totala

resultatnivån magra sju procent.”  (Fridell 1996, sid 165f, 351) Narconon är

en underavdelning av scientologikyrkan.

”I LVM-gruppen återföll 70 procent inom en månad, och endast 16 procent hade

en nykterhet upp till fem månader efter avslutad behandling.” (Fridell 1996, sid 318)

Sammanfattning av Fridells studier: För alkoholmissbrukare kan man inte påvisa att

behandlingshemsvistelse är effektivare än välfungerande öppenvårdsprogram. Tid i

behandling är heller ej väsentligt för denna grupp. För tunga narkotikamissbrukare

är behandlingshem att föredra framför öppenvård. Tid i behandling bör vara minst tre

månader för tunga narkomaner, sex månader är mer realistiskt. Fokus i behandlingen

skall ligga på missbruket. Behandlingen bör ha hög grad av struktur. Familjeterapi är

effektivt för yngre personer med inte alltför tungt missbruk och med god social förankring.

 

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2001)

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad

kunskapssammanställning. Sammanfattning och slutsatser.

 

Svensson, B (1996, 2007)

Pundare, jonkare och andra

Bengt Svensson är klart intressantast av socialhögskoleforskarna

på missbrukssidan. Han sammanfattar själv sin doktorsavhandling här.

Svensson talar om kompetensen missbrukaren har i missbrukarvärlden,

en kompetens som håller honom kvar i missbruket. Svensson menar att

vi måste erbjuda något bättre för missbrukaren än vad missbrukarlivet

erbjuder. (Nils Bejerot menade här att för den beroende finns inget bättre

än drogen. Det enda som avhåller den f d missbrukaren från att återvända

till drogerna, är vetskapen om de negativa komplikationerna som drogandet

medför.) Svensson talar också om att ha fokus på missbruket och han är

positiv till AA/NA. Han beskriver, liksom Bejerot, relationen till drogen som en

kärleksrelation. Svensson betonar alltså drogens positiva kemiska effekter.

Detta till skillnad från exempelvis Ted Goldberg som mer betonar drogernas

sociala betydelse. (Goldberg har i ”Narkotikan avmystifierad” (1993, sid 55)

jämfört de heroinkapslar som säljs med sockerpiller.) Svensson har också

beskrivit olika vägar in i missbruket. Jfr Bejerots smittspridningsmodell.

 

Svensson, B (2003) 

Knarkare och plitar. Tvångsvården inifrån.

 

Svensson, B (Statens institutionsstyrelse 2001)

Vård bakom låsta dörrar

 

Skårner, A; Regnér, M (Statens institutionsstyrelse 2003)

Om LVM-vårdade narkotikamissbrukares sociala nätverk

 

Nyman, A ( Statens institutionsstyrelse 1999)

Beroende av droger – utsatt för övergrepp

 

Kristiansen, A (2000)

Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har

varit narkotikamissbrukare.

”I överensstämmelse med resultat från andra undersökningar

berättar mina intervjupersoner att negativa konsekvenser av

missbruket hade stor betydelse för att de började förändra sina

livsstilar. /…/ För samtliga gäller att deras beslut att lämna

missbrukslivet hade föregåtts av att negativa sociala, psykiska,

fysiska och/eller ekonomiska konsekvenser under en längre tid

lagrats i deras medvetande.” (sid 135f)

     

Bergnehr, H & O; Kristiansen, A (1984)

Medlevarskap och behandling. En bok om Valstadkollektivet.

 

Thelander, A (1979)

Hasselakollektivet

 

Westerberg, K-A (2003)

Hassela, beroenden och politik

Fint skriven bok. K-A nämner konflikter som varit, men inga efterslängar

till gamla meningsmotståndare. Han ser framåt. Den bästa bok jag läst

om Hassela - och jag har läst de flesta – även om denna skildring givetvis

är Hassela sett ur K-A:s ögon.

 

Mäkelä, K m fl (1996)   

Alcoholics Anonymous as a Mutual-Help Movement.

A study in eight societies.

Är man intresserad av forskning om självhjälpsgrupper på missbrukssidan rekommenderas

främst Keith Humphreys ”Circles of recovery” (2004). Humphreys forskningssammanställning

går igenom såväl tolvstegs- som alternativa grupper på ett insiktsfullt sätt. Det är huvudsakligen

Humphreys sammanställning som ligger till grund för Socialstyrelsens rekommendationer i

de Nationella riktlinjerna (2007). Därnäst rekommenderas ovanstående bok om AA.

Fantastiskt rolig att läsa. Bägge dessa böcker är lättlästa och skrivna med starkt engagemang

utan att tappa vetenskapligheten.

Som bok nr tre rekommenderas Thomasina Borkmans ”Understanding self-help/mutual aid” (1999).

På svenska finns Magnus Karlssons avhandling (2002) som handlar generellt om självhjälpsgrupper, alltså

inte speciellt om missbruk. Vidare Karin Helmerson Bergmarks avhandling om AA (1995) samt  Noriko

Kurubes avhandling om Länkarna (1997). Kurubes avhandling är en kulturgärning väl värd att beundra.

Kurube har också skrivit en kortfattad men gedigen genomgång av ”Självhjälpsrörelser på

missbruksområdet” (CAN 2007). 

 

Bufe, C

Alcoholics Anonymous – cult or cure

 

Cheever, S (2005)

My name is Bill

 

Anonyma Alkoholister

Stora boken

 

Anonyma Alkoholister

Tolv steg och tolv traditioner

 

Anonyma Alkoholister

Dr Bob och de andra föregångarna

 

Anonyma Alkoholister

För det vidare

 

Anonyma Alkoholister

Anonyma Alkoholister blir myndigt

 

Anonyma Alkoholister

Leva nykter

 

Anonyma Narkomaner

Basic Text

 

Anonyma Narkomaner

Det fungerar; hur och varför

 

Anonyma Narkomaner

Stegarbetsguider

 

Narcotics Anonymous (2004)

Sponsorship

Jag gillar NA:s bok om deras faddersystem. Den väjer inte

för svårigheter och problem med sponsorskapet. Liksom andra

NA-böcker finns det däremot knappt några tydliga direktiv. Man

lyfter upp svårigheter och olikheter till ytan, sedan får medlemmarna

identifiera sig, tänka själva och delge varandra sina erfarenheter.

 

Narcotics Anonymous (2008)

Just for today

 

Nakken, C

Jaget och missbrukaren

 

Gorski, T

Vid sunda vätskor – handbok i

återfallsprevention vid kemiskt beroende

Återfallet kommer inte som en blixt från klar himmel. Återfallet är en process

som börjar långt innan missbrukaren sitter med glaset i handen, eller nålen i armvecket.

 

Weinberg, J R (Propius 1990)

Intervjuteknik. Hur man tar reda på om någon är alkoholist.

 

Beattie, M

Bli fri från ditt medberoende

Denna och nedanstående tre böcker handlar om hjälparsyndrom eller medberoende.

För en kritik av medberoendebegreppet, se Arne Gerdners prisbelönta artikel i

Socionomen 4/99.

 

Berry, C

Hjälpa andra – stjälpa sig själv

Amerikansk terapeutbok. Ändå bra skrivet om ämnet hjälparsyndrom.

Handlar om att vara hjälpare i en vidare bemärkelse, än just i anknytning

till missbruk. Hjälparen fungerar bra i och dras till kriser. Räddar

människor från att falla, men förhindrar därmed också människor att

växa. Samtidigt far hjälparen många gånger illa själv och bitterheten

ligger nära… Hjälparen har svårt att fokusera på sig själv, lättare på andra.

 

Hellsten, T

Flodhästen på arbetsplatsen

Man kan skada människor genom att försöka vara till hjälp. Medberoende

innebär att vara kontrollerande och att överta ansvar, känslomässigt och

praktiskt, för missbrukarens handlingar. Den medberoende får liknande

symptom som missbrukaren. Fysiska symptom, skuldkänslor, skamkänslor osv.

Den medberoende kan försöka dölja och hemlighålla missbruket för

omgivningen, ibland manipulativt, vilket förhindrar att missbrukaren

drabbas av de fulla konsekvenserna av sitt missbruk. Någon annan

sköter kontakter, ”räddar” och städar upp. (”Han klarar inte det…”)

Medberoende leder till bitterhet och ibland eget missbruk. Medberoende

är en naturlig reaktion på att befinna sig i närhet till ett onaturligt beteende.

Kunskap om medberoende är väsentligt för dem som arbetar eller lever i

anknytning till missbruk. Den medberoende kan vara en anhörig, en kollega

eller en professionell person som arbetar med människor med missbruksproblematik.

Några exempel: Ett återfall hemlighålls av en anhörig för att inte missbrukaren

skall drabbas av de negativa konsekvenserna av att det skulle komma fram.

En kollega rycker in och gör sin missbrukande arbetskamrats arbetsuppgifter.

Socialtjänsten betalar år efter år hyran till en missbrukande person för att han

inte skall bli vräkt. Detta utan att kräva motprestationer som deltagande i behandling etc.

I de flesta behandlingsprogram för missbrukare finns en s k anhörigvecka inlagd.

Dessa familjeveckor för anhöriga fokuserar inte på missbrukaren, utan på

den anhörige. Vad skall Du göra för Dig nästa gång din anhörige tar ett återfall?

För en medberoende tar det lång tid att överhuvudtaget förstå en sådan fråga.

 

Ditzler, J & J (1986, 1992)

Gör dig fri från beroende av narkotika. Vad familj och vänner kan göra.

”De flesta sjuka människor behöver kärleksfull omvårdnad som hjälp för att

kunna bli friska. Så förhåller det sig inte med narkomaner och alkoholister.

Kemiskt beroende är en sjukdom där vänlighet bokstavligen kan ta livet av

patienten.” (Ditzler sid 50) ”Det svåraste är inte att få missbrukaren att sluta

missbruka. Det är mycket svårare att förmå hans sociala nätverk att ge

anledning till detta, bl a genom att orubbligt låta honom ta de fulla konsekvenserna

av sitt missbruk.” (Ur grundprinciperna för Föräldraföreningen mot narkotika, www.fmn.org.se)

 

Pockettidningen R Nr 5/6 1979

En annan historia. Om dårarna, drinkarna, hjonen och fångarna

genom tiderna.

 

Runquist, W & Swärd, H (2000)

Hemlöshet - en antologi om olika

perspektiv och förklaringsmodeller.

70% av de hemlösa har missbruksproblematik. 35% psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2000).

För missbrukare med samtidig psykisk sjukdom krävs mer från socialtjänsten av

”övertagande av ansvar” i arbetet. Mer aktivt uppsökande, ett annat förhållningssätt

gällande socialbidrag (oftast, men inte alltid, har dessa personer pension eller sjukbidrag),

kanske inte heller krav på absolut drogfrihet. Se även intressant artikel av Jan Halldin

om tiggare i Läkartidningen nr 51/52-02.         

 

Adamson, M; Grip, L; Modig C; Nestius H (red) (2004)   

När botten stack upp. Om de utslagnas kamp för frihet

och människovärde.

Självutlämnande texter om de s k klientrörelsernas tillblivelser:

ALRO, RFHL, KRUM, RSMH.

 

 

 

Könsrollsfrågor                                   Upp

 

Eduards, M m fl

Kön, makt, medborgarskap. Kvinnan i politiskt tänkande från Platon till Engels.

 

Mead, M

Kvinnligt, manligt, mänskligt

Krig och antropologi pdf (kritik av Margaret Mead)

 

Einarsson, J & Hultman, T G (1984)

Godmorgon pojkar och flickor

 

Holmberg, C

Det kallas kärlek

 

Bodström C & von Zweigbeck, H

Priset man betalar för att slippa kärlek. En bok om prostitution på 90-talet.

 

Borg, A; Olsson, H; Månsson, S-A; Liljeström, R m fl

Prostitution

Publicerad 1981. Bearbetning av 1977 års prostitutionsutredning.

 

Hedin, U-C; Månsson S-A (1998)

Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen.

 

Olsson, H

Catrine och rättvisan

 

Brownmiller, S

Våldtäkt

 

Jämfo Rapport nr 14 1989

Kvinnomisshandel

Innehåller uppsalaprofessorn Eva Lundgrens ”Våldets normaliseringsprocess.

Två parter – två strategier.” Lundgren förespråkar bl a ett ”avståndstagande”

från systemteorin. I systemteorin finns inte orsak och verkan. Allting hänger

ihop och påverkan sker ”cirkulärt” hela tiden, i ett samspel. Att tänka linjärt

med orsak och verkan anses skuldframkallande och kommer att innebära

risk för syndabockstänkande. Skall man sammanfatta systemteorin i ett

ordspråk kan man säga att ”det är inte ens fel att två träter”. Allting sker i

ett sammanhang, det finns inga absoluta sanningar och alla har sina berättelser…

 

Eliasson, P E (2000)

Män, kvinnor och våld

 

Eliasson, M (1997)

Mäns våld mot kvinnor

 

Jeffner, S/Folkhälsoinstitutet 1994:10

Kvinnojourskunskap

 

Skeidsvoll, L

Handbok i överlevnad för misshandlade kvinnor

 

ROKS (1990)

Avliva myterna om kvinnomisshandel!

Broschyr

 

Larsson, C & Rosengren, A-C (ROKS 2000)

Avliva myterna om mäns våld mot kvinnor

Uppdaterad version av ovanstående broschyr.

 

Holmberg, C; Enander, V (2004)     

Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess

Skall du bara läsa en bok i ämnet, så rekommenderar jag denna.

 

Faludi, S

Backlash

 

Soble, A (red)

The philosophy of sex

 

Mc Elroy, W

XXX – A woman´s right to pornography

 

Lovelace, L

Skärseld

 

Herman, J L

Trauma och tillfrisknande

 

Övrigt                                             Upp

 

Palme, J (1962)

Varning för MRA

 

Buchman, F (1948, 1955)

Omskapa världen

 

Howard, P (1951)

Idéer på marsch.

Howard efterträdde Buchman som ledare för MRA.

Den skarpsinnigaste analysen av relationen mellan Oxfordgruppen/MRA

och Anonyma Alkoholister finns i Helena Rönnbergs avhandling

Tolv steg för livet (2007).

 

Jonzon, Karlman, Wetterfors, Wieselgren (red) (1971)

Tänk om. Om Moralisk upprustning.

 

Lindfelt, M (1999)

Idrott och moral

 

Larsson, J

Idrott och politik

 

Tännsjö, T & Tamburrini, C (red)

Values in sport. Elitism, nationalism, gender

equality and the scientific manufacture of winners.

 

Ord&Bild Nr 6/68

Idrott

 

Ahl, B (1978)

Dragningen

Dragningen handlar om en fotbollsklubb. Och mer än så.

Detta är den bästa bok jag läst. Alla kategorier. (Därnäst

kommer Mariamne, Bödeln och Barrabas. I nämnd ordning.)

 

af Geijerstam, E

Grenoli

Gunnar Nordahls ankomst till Milan.

 

Isaksson, C (2000)

Målvakterna. Från Sigge Lindberg till Thomas Ravelli.

 

Lindberg, R; Persson, P (2006)

Förbannade Gais. Trettio år av underprestation, Gais 1976-2006.

 

Adams, T (2005)

I huvudet på John McEnroe

Psykologisk analys. Högintressant, gripande, kritikerrosad.

 

Carlson, G

Röster från Gamlestaden

 

Jansson, R

Nackspärrarnas rike

 

Karnstedt, T

Slamfarmen

 

Karnstedt, T

Gnistskärmen

 

Ahl, K

Grundbulten

 

Höglund, B

Fredspolitik/Civilmotstånd

 

Roberts, A

Civilmotståndets strategi

 

Johansen, J

Socialt försvar

Jörgen Johansen, tidigare ordförande i War Resisters International, WRI. 

Stark föreläsare.

 

Lakey, G

Manifest för ickevåldsrevolution

 

Gleditsch, N P (red)

Kamp utan vapen

 

Moberg, E

Är krig naturligt?

 

Sandin, Å

Förbannad pacifist

Gåva från Svenska freds förre ordförande Åke Sandin i samband med att han

intervjuade mig i Radio Tuff. Sandin hamnade kort därefter på helsida i Expressen

för att han intervjuat Ahmed Rami i samma radioprogram. Rubrik: ”Han är en

av Ahmed Ramis hantlangare”. Det finns en parallell mellan historierevisionister/nynazister

och pacifister: Bägge brukar uppmärksamma de allierades brandbombningar av

Dresden och göra jämförelser med koncentrationslägren. Se t ex min egen artikel

Andra Världskriget på denna hemsida. Se även Helen Lööw ”Nazismen i Sverige”

(1998, sid 336). Peter Englund argumenterar i ”Brev från nollpunkten” (1996, 1998 sid 216f)

för väsentliga moraliska skillnader mellan de allierades terrorbombningar och nazisternas koncentrationsläger.

 

M K Gandhi

För pacifister

Citatsamling. Det enda jag läst av Gandhi, har aldrig känt mig riktigt intresserad av

hans tänkande.

 

Svenska freds- och skiljedomsföreningen

Ett försvarspolitiskt program för fred

 

Svenska freds- och skiljedomsföreningen

Andra åsikter om säkerhetspolitik

 

Bratt, I

Mot rädslan

Boforsingenjören Ingvar Bratts berättelse om kampen med sitt samvete.

En bok om civilkurage.

 

Från Platon till PAF

Citatsamling. PAF är Per Anders Fogelström, tidigare ordf i SFSF.

 

Fredsrörelsens utredning om svensk vapenfrilagstiftning (1977)

Att vägra värnplikt – en mänsklig rättighet

Gedigen, välargumenterad

 

SOU (1977:7)

Rätten till vapenfri tjänst

 

Säkerhetstjänstkommissionen (S0U 2002:90)

Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning

av fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.

 

Sandström, S (1996, 2000)

Våld och hot i människovårdande yrken

 

Engquist, A

Att växa som vuxen

 

Engquist, A

Om konsten att samtala

 

Burke, P

Samtalskonstens historia

 

Craaford, C

Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst.

 

Gerland, G

En riktig människa

 

Jonsson, E

Tokfursten

 

Malmhester, B & Ohlsson, R (1999)

Filosofi med barn

 

Hammer, O (1997, 1998)

På spaning efter helheten. New age – en ny folktro?

 

Res Publica nr 40

New Age/Gnostisk renässans

 

Herliz, G

Kulturgrammatik

 

Tamas, G (2002, 2003)

Lasermannen

 

Böhm, T (1993)

Inte som vi. Psykologiska aspekter på

främlingsfientlighet och rasism.

 

Böhm, T

Efter förälskelsen

 

Böhm, T

Om otrohet

 

Rubin, L

Nära främlingar

 

 

 

 

Upp                                       Hem