__________________________________________________________________________
Nazism och fascism Nytt!
Samhällsdebatt Nytt!
Psykodynamisk teori Nytt!
Hägerström,
A (1907, 1968)
Jesus - en karaktärsanalys
Hedenius,
I (1949)
Tro och
vetande
Hedenius,
I (1951)
Att välja livsåskådning
Hedenius,
I (1959)
Tröstens villkor
Hedenius,
I (1961)
Liv och
nytta
Hedenius,
I (1941, 1963)
Om rätt och
moral
Hedenius,
I (1964)
Livets mening
Hedenius,
I (1964)
Om dödshjälp – och andra essayer
Hedenius,
I (1972)
Helvetesläran
Hedenius,
I (1976)
I egen sak – och andras
Hedenius,
I (1977)
Filosofien i ett föränderligt
samhälle
Hedenius,
I (1978)
De gamle och lögnen
Hedenius,
I (1980)
Om stora män - och små
Hedenius,
I (1982)
Om människovärde
Hedenius,
I (1964) (red)
Konsten att väcka förargelse
Carlsson, S R (1975)
Samtal med Ingemar Hedenius
Nystedt,
H (1992)
Uppgörelse med Hedenius
Henschen-Dahlquist, A-M
(1993)
En Ingemar Hedenius bibliografi
Den lyckliga
filosofin. Etik och politik hos Hägerström,
Tingsten, makarna Myrdal och
Hedenius.
Nordin,
S (2004)
Ingemar Hedenius – en filosof och
hans tid
Missa inte
Svante Nordins hedeniusföreläsning på Filosoficirkeln.
Varför jag inte är kristen
Russell, B (1970)
Bäste Betrand Russel…
Voltaire
Traktat om toleransen
Lepp, I
(1962)
Ateismens psykologi
Wachtmeister, C-A (red) (1964)
Ateistens handbok
Sturmark,
C (2006)
Tro och vetande 2.0
Tydlig, pedagogisk och medryckande
religionskritik.
Dawkins, R (2006)
The God delusion
Anderberg,
T (1997, 2001)
Guds moral
Ofstad, E
o H (1962)
Val och värde. Moraliska konflikter
i vår tid.
Ofstad, H
(1972, 1979)
Vårt förakt för svaghet. Nazismens
normer och
värderingar – och våra egna.
”Om vi
håller upp nazismen som en spegel för oss, ser vi
våra egna
drag förstorade, men just därför så avslöjande.
Antisemitismen
är inte det väsentliga i nazismen. Det väsentliga
är läran
om att den starke skall härska över den svage och att
den svage
är föraktlig emedan han låter sig behärskas. Men vi
tror oss
vara fria från nazism för att vi känner avsky för gaskamrarna.”
För en
kritik av Ofstads bok, se ”Vårt påstådda förakt för
svaghet”
i Hedenius
(1976). Se även Hedenius (1980, sid 406ff)
Ofstad, H
(1982)
Ansvar och handling
Ofstad, H
Vi kan ändra världen
Tännsjö, T (1979)
Betrakta
det goda
Tännsjö, T (1977)
Demokrati
och proletär revolution
”Utopia är möjligt att vinna.
Yttrande- och tryckfriheten
bör på sikt avskaffas!” Tännsjö i
”Istället för yttrande-
och tryckfrihet.”
(Akademilitteratur 1979, sid 20) Tännsjö
kommenterar detta uttalande i en
artikel i Svd 960620.
Tännsjö, T
Välja barn.
Om fosterdiagnostik och selektiv abort.
Tännsjö, T
Göra barn.
En studie i reproduktionsetik.
Tännsjö, T
Manipulerat liv
Tännsjö, T
Tvång i
vården
Om det
moraliskt berättigade i LVU, LVM, LPT, LRV…
Tännsjö, T
Vårdetik
Tännsjö, T
X2000
Tännsjö, T & Tamburrini, C (red)
Values in sport. Elitism, nationalism, gender equality
and the scientific manufacture of winners.
Tännsjö, T (2000)
Filosofi
och politik
Tännsjö
argumenterar bland annat mot veganism.
Tännsjö, T (2000)
Grundbok i
normativ etik
Tännsjö, T (2001)
Du skall
understundom dräpa
Tännsjö, T (2001)
Konservatism
Tännsjö,
T (2002)
Tvångsvård – det fria valets etik
Tännsjö,
T (2004)
Läget. Om krig, moral och världens
framtid.
Tännsjö,
T (2009)
Döden är förhandlingsbar
Tännsjö,
T (2010)
Privatliv
Andrén, Pontara, Tännsjö
(red) (1978)
Filosofi
och samhälle
Innehåller bl
a artikel av Pontara om svårigheten att
definiera begreppet våld. Artikel
av Tännsjö om det
moraliskt berättigade i terrorism.
Artikel av Ragnar
Ohlsson om det moraliskt
berättigade i att köra bil
(mot bakgrund av antalet dödade i
trafiken). Samt
framförallt Hans Mathleins klassiska och fenomenala
artikel om djuretik: ”Har du
fördomar om djur?” För
en kritisk recension och en
avhyvling av framförallt
Tännsjö, se Hedenius (1980 sid 441-447)
Liedman,
Tännsjö, Westerståhl (red) (2008)
Den svårfångade relativismen
Pontara, G (1978)
Våld,
socialism och rättvisa
Bl a om Röda
Brigaderna, våld och icke-våld. Kan man skada
människor mer genom icke-våld än
genom våld? Om man
bojkottar en rasdiskriminerande
restaurangägare så att han
går i konkurs och blir ruinerad,
har man förmodligen skadat
honom mer än om man slår till honom
fysiskt. Är det då inte
hyckleri att kalla det förra
icke-våld och det senare våld?
Pontara reder ut
begreppen i denna och nedanstående skrift.
Pontara, G (red) (1971)
Etik,
Politik, Revolution, del I o II
Viktig antologi om
befrielserörelser och våld. Med inledning och
ställningstagande av Pontara.
Frankena, W
Etik
Blomquist, C (1971)
Medicinsk
etik
Anderberg, T (red)
Abortetik
Munthe, C
Livets slut
i livets början. En studie i abortetik.
Glover, J
Causing death and saving lives
Bok, S
Att ljuga.
Moraliska val i offentligt och enskilt liv.
Singer, P (1990)
Praktisk
etik
Singer, P
Hur skall
vi leva?
Singer, P
Djurens
frigörelse
Goodlovitch (red)
Djur,
människor, moral
Gålmark, L (red)
Djur och människor
Thomas, K
Människan
och naturen
Nordin, I
Djur är
inte människor
– en filosofisk granskning av veganismen
Platon
Staten
Platon
The laws
Platon
Fem Dialoger: Kriton. Faidon.
Gorgias. Symposion. Sokrates försvarstal.
Popper,
K R
Det öppna samhället och dess
fiender. Del 1 Platon.
Popper angriper Platon som om han
var en nu levande filosof.
Det är inget försvar för Platon att
han levde på 400-talet f. Kr.
Det fanns även då personer som var
emot slaveriet etc.
Aristoteles
Politics
Machiavelli,
N
Fursten
Ett gott råd för en nytillträdd
furste: Genomför alla för folket
obehagliga pålagor på en gång, ej
pö om pö. Därefter kan
man genomföra positiva reformer
efter hand. Jfr det vanliga
rådet att i en krissituation lämna
alla obehagliga besked samtidigt,
ej lite i taget.
Hobbes,
T
Leviathan
Utkom 1651. Leviathan
var ett odjur, en krokodil, i Jobs bok.
Symboliserar staten hos Hobbes. Ett
nödvändigt ont för att
förhindra ”allas krig mot alla”.
Locke,
J
Två avhandlingar om styrelseskicket
Rosseau,
J
Om samhällsfördraget
Höj inte massans nivå, utan sänk
elitens.
Montesquieu
Om lagarnas anda
Maktfördelning, klimatlära
Burke,
E
Reflektioner över franska revolutionen
Konservatismens klassiker. Mycket
läsvärd om än ej helt
lättillgänglig. Skriven i brevform
i ett enda stycke, utan
kapitelindelningar. Ursprunglig
utgåva 1790 med titeln:
”Reflections on the revolution in France and on the proceedings
in certain societies in London relative to that event in a letter
intended to have be sent to a gentleman in Paris 1790”
Smith,
A
Den osynliga handen. Adam Smith i
urval.
Utdrag ur Nationernas välstånd (The Wealth of Nations, utgiven 1776).
Mill,
J S
Om friheten
Utkom 1859. Politisk liberalism. Varför är det
viktigt att tillåta även
uppenbart felaktiga åsikter? För det första kan man
inte vara helt
säker på att det är en felaktig åsikt. Många åsikter
som vi trott vara
felaktiga, har senare visat sig vara riktiga. För
det andra. Även om
åsikten är felaktig behöver den inte vara felaktig
till 100 procent. Vi
kanske bara sitter inne på 90 procent av sanningen
och då är det
enbart i dialog med meningsmotståndare, vi kan nå
fram till den
resterande delen. För det tredje. Även om vi har
rätt till 100 procent
och åsikten som hävdas är felaktig till 100 procent,
är det enbart i dialog
och i ett meningsutbyte vi kan få en verklig
förståelse för vår
egen uppfattning. Möter inte vår åsikt motstånd
kommer den enbart
att läras in på ytan, som en fördom. Hur många kan
idag argumentera
för demokratin?
Mill förespråkade också graderad rösträtt, kunniga
personer skulle ha
fler röster, staten skulle uppmuntra medborgarna att
söka kurser,
utbildningar etc. Rösträtten skulle vara öppen. Man
skulle tvingas
argumentera för sin sak, så att man inte bara
röstade för sina privata intressen.
Alla medborgare skulle någon gång i livet ha ett
offentligt uppdrag. För att
tvingas se saker i stort.
Mill var feminist, vände sig mot kvinnoförtryck.
Han sa att det är bättre att vara en
otillfredsställd Sokrates, än ett lyckligt
svin. Det sistnämnda har bl
a Torbjörn Tännsjö vänt sig emot, trots att
han ofta med gillande refererar till Mill. En gravt
utvecklingsstörd persons
glädje är lika mycket värd som en Einsteins, som
Harald Ofstad uttryckte det.
Och slutligen sade Mill att despotism är ett
berättigat styrelseskick om man
har att göra med barbarer. Förutsatt att syftet är
att höja massans nivå.
Jfr Biskop Thomas Frihetssång: ”Frihet är det bästa
ting som sökas kan
all världen kring. För den henne rätt kan bära.”
Slutet nämns sällan.
Mill, J S
Utilitarianism
Mill, J S
Mitt liv
Mill,
J S & Taylor Mill, H
Förtrycket av kvinnorna (1869) Kvinnornas befrielse (1851)
Hansson,
S O
John Stuart Mill och socialismen
Tocqueville,
A
Jämlikhet, vårt öde
Utdrag ur ”Demokratin i Amerika”
Berlin,
I
Fyra essäer om frihet
Välskrivet och viktigt om historisk
oundviklighet och fri vilja,
negativ och positiv frihet och om
John Stuart Mill.
Hayek,
F (1944)
Vägen till träldom
Hayek,
F (1959, 1999)
Frihetens grundvalar
Margaret Thatchers favoritbok.
Nyliberalerna
vill minimera
statens ingrepp i
marknadskrafternas fria spel. Staten är
allt vi betalar skatt till.
Samhället är större än staten. De
extrema nyliberalerna förespråkar
den minimala staten.
Staten skall endast ha hand om
försvar, polis och rättsväsendet.
(Anarkokapitalisterna vill även
privatisera dessa institutioner.
Folk får ansluta sig till privata
vaktbolag…) Får man ett
handikappat barn är det viktigt att
ha tagit en försäkring
för detta, om man inte skall behöva
lita till privat välgörenhet.
Adam Smith ansåg att staten även
skulle ha hand om vägbyggen etc.
David Ricardo förespråkade att vem
som helst inte skulle få
arbeta som kirurg, man skulle inte
få sprida farliga läkemedel,
och liknande ingrepp i
marknadskrafternas fria spel.
Milton Friedman menar dock, i
likhet med socialdarwinisten och
gammalliberalen Herbert Spencer,
att det är en förolämpning mot
människor att försöka skydda dem
mot dem själva. En och annan
neurosedynkatastrof får man räkna
med. I längden tjänar man på det.
Och det ligger i företagets eget
intresse att inte sprida skadliga produkter.
Se Friedman: ”Frihet att välja”.
(Ett motargument är att företag kan dra
sig tillbaka från marknaden och
uppstå igen under nytt namn.
Konsumenten har inte full
information.) De s k socialliberalerna
accepterar däremot relativt
omfattande ingrepp i marknadskrafternas
fria spel, för att skydda de sämst
ställda. Gammalliberalism
är f ö
samma sak som manchesterliberalism
eller laissez-faire liberalism.
Friedman,
M & R (1979)
Frihet att välja
Nozick, R
(1974, 2001)
Anarki, stat och utopi
Lepage,
H (1978, 1980)
I morgon kapitalism
Johnson,
P
Samhällets fiender
Johnson,
P
Moderna
tider
Rawls,
J
En teori om rättvisa
Det kan finnas demokratiskt fattade
beslut som går så emot
grundläggande värderingar, att man
inte bör rätta sig efter
besluten. Rawls förespråkar under
vissa omständigheter civil
ohörsamhet. Fundera över följande
exempel. I demokratiska
val beslutas att ditt barn skall
användas för ett livsfarligt och
plågsamt medicinskt
forskningsförsök. Till folkets nytta. De
flesta människor kan nog tänka sig
demokratiskt fattade
beslut som de aldrig skulle rätta
sig efter. Folket kan förledas
att rösta fram en Hitler. Men hur
bestäms kriterierna för när
man får gå emot lagen? Hur undvika
anarki? Ett av demokratins
problem…
Bernstein,
E
Socialismens förutsättningar
och socialdemokratins uppgifter
Utkom 1899. Socialdemokratisk
klassiker.
Plechanov,
G
Om personlighetens roll i historien
Om historiens gång är oundviklig,
enligt marxismen, vilken roll spelar
då den enskilda personen?
Berlin,
I
Karl Marx
Grunderna i marxismen är att de
historiska samhällsformerna är
övergående. Urkommunismen
övergår i slavsamhället som övergår
i feodalismen som övergår i det
kapitalistiska samhället. Det kapitalistiska
samhället kan enbart övergå i
socialismen genom en revolution. Socialismen
är fortfarande ett klassamhälle,
men där arbetarklassen har makten. Alla
klassamhällen är enligt Marx
diktaturer. Antingen råder bourgeoisins diktatur
eller proletariatets. Efter
revolutionen upprättas proletariatets diktatur som
leder fram till det klasslösa
samhället, kommunismen. Inom VPK talade man
in på 1980-talet om proletariatets
diktatur. Den skulle då inträffa när VPK
på demokratisk väg fick majoritet i
riksdagen. Inte riktigt samma syn på
proletariatets diktatur som den
Lenin utvecklade i ”Staten och revolutionen”
och ”Vad bör göras?”…
Marx,
K
Kritik av Gothaprogrammet
Gothaprogrammet var de
tyska socialdemokraternas program.
Marx,
K
Pariskommunen
De valda politikerna/tjänstemännen i
Pariskommunen 1871 hade
genomsnittliga arbetarlöner och
kunde när som helst avsättas.
Marx,
K & Engels, F
Kommunistiska manifestet
Utkom 1848. 1800-talets
konkurrenskapitalism förutspåddes
av Marx utvecklas mot
monopolkapitalism. Stora företag slår
ut de mindre. Kartellbildningar
sker. Till slut finns bara ett fåtal
företag kvar som samarbetar för att
hålla uppe priserna. Någon
verklig konkurrens kommer inte att
existera. Manifestet avslutas:
”Kommunisterna försmår att
hemlighålla sina åsikter och avsikter.
De förklarar öppet att deras mål
enbart kan nås genom en våldsam
omstörtning av den hittillsvarande
samhällsordningen.” (Marx skriver
akademiskt torrt, snårigt och
svårläst. Manifestet är dock ett undantag.)
Engels, F
The conditions of the working class in England
Engels,
F
Familjens, privategendomens och statens ursprung
Lenin,
V
Staten och revolutionen
Utkom 1917.
”Våldet är historiens barnmorska.”
Lenin,
V
Imperialismen som kapitalismens högsta stadium
Lenin,
V
Vad bör göras?
Man kan inte störta kapitalismen
och gå direkt över till socialismen; man måste
höja massans nivå under en relativt
lång övergångsperiod. Det krävs en
borgerlig elit till detta.
Lenin,
V
Radikalismen – kommunismens
barnsjukdom
Stalin,
J
Leninismens grunder
Stalin,
J
Teori och praktik
Deutscher,
I
Stalin
Trotskij,
L
Mitt liv
Trotskij menade att det var viktigt
att även tsarbarnen dödades.
Han var också, tillsammans med
Lenin, ansvarig för Kronstadtmassakern
1921. Matroserna vid flottbasen Kronstadt
var revolutionärer, men menade
att Lenin svek revolutionens ideal
om all makt åt sovjeterna (arbetarråden).
Kronstadtmassakern försvaras av
trotskistiska Rättvisepartiet Socialisterna
i deras tidskrift Marxismen Idag
(nr 12/99).
Internationalen (Tidskrift
för
Socialistiska
Partiet, fd KAF; trotskistisk)
Mao
Citat ur ordförande Mao tse-tungs verk
Mao
Politiska skrifter
Kropotkin,
P
En anarkists minnen
Kropotkin,
P
Inbördes hjälp
Bakunin,
M
Gud och staten
Woodcock,
G
Anarkismen
Anarki, av grekiskans anarchos, ungefär ”utan överhet”. Det finns
flera olika grenar/varianter av
anarkismen. Inspiratörer är Godwin,
Stirner, Proudhon, Kropotkin, Bakunin och Tolstoj. Syndikalismen
är en fackföreningsrörelse.
Anarkosyndikalisterna menar att vägen
till det anarkistiska samhället går
via facklig kamp där generalstrejken
är det avgörande vapnet. Gemensamt
för alla anarkister är att de är
emot staten och den representativa
demokratin. Anarkister brukar
acceptera marxismens analys av det
rådande kapitalistiska samhället.
Däremot vill anarkismen inte, i
motsats till marxismen, bygga upp en
ny socialistisk stat. Marxismen är
anarkistisk i sitt slutstadium, i det
kommunistiska klasslösa samhället.
Då har staten ”dött bort”, enligt Marx.
Guerin,
D
Anarkismen
Ericson
(red)
Anarkisterna i klasskampen
Kumm,
B
Terrorismens historia
Frey, R G & Morris, C W (ed)
Violence, terrorism and justice
RAF
(1977)
Texter
Det dolda förtrycket är farligare
än det öppna förtrycket. Det öppna
förtrycket kan man se, identifiera,
och därmed också resa motstånd
mot. Det dolda förtrycket, den dolda
fascismen, känner vi bara
verkningarna av. Fascism och
borgerlig demokrati är två sidor av
samma mynt. Genom att begå
terrorhandlingar kommer den fascistiska
tyska staten att visa sitt rätta
ansikte. Inskränkningar i yttrandefriheten,
yrkesförbud, polisen och militären
kommer ut på gatorna. Folket kommer
att se vad som försiggår och
revolutionen påskyndas sålunda. Hur många
dödsoffer kräver inte det
kapitalistiska samhällssystemet? Hur många
arbetare dödas inte varje år p g a
hetsen på arbetsplatserna där
vinstintressen går före
arbetsskyddet? Imperialistiska intressen skördar
miljontals dödsoffer i tredje
världen genom krig och svält. Och vad är en
oskyldig människa? Den som valt att
bosätta sig i Palestina? Den som lever
på andra människors död? Den som
undviker att ta ställning? Yttrandefriheten
är underordnad vilka ekonomiska
möjligheter man har att nå ut med sitt budskap.
I högkonjunktur släpps avvikare
fram i den borgerliga pressen, men när klasskampen
hårdnar skärps den mediala censuren.
Enbart några illa skrivna vänsteråsikter släpps
fram någon gång ibland som alibi
för den borgerliga yttrandefriheten. Vänsterrevisionistiska
ideologier, t ex att arbeta för
smärre löneökningar (mutor till arbetarklassen), fördröjer
revolutionen och möjliggör fortsatt
förtryck. /En kort sammanfattning av Röda
arméfraktionens ideologi./
(Initialt fanns ett visst stöd för RAF hos tyska
folket. När våldsaktionerna
trappades upp tog tyskarna avstånd från dessa
aktioner och solidariserade sig med
polisen och den tyska staten. Alltså
motsatsen till vad RAF hade
förväntat.)
Meinhof,
U (1976)
Ulrike Meinhofs förbjudna tänkesätt
Aust, S
Baader Meinhof
Den 2 juni 1967 skjuts Benno Ohnesorg till döds av den tyska polisen.
Ohnesorg var 26 år
gammal, studerade romanska språk, var pacifist
och han dödas under den första
demonstration han någonsin deltagit i.
Efter dödsskjutningen samlas några
av demonstranterna. En ung kvinna
gråter hämningslöst och skriker:
”Detta är Auschwitzgenerationen – med
dem går det inte att argumentera.
Vi måste göra motstånd. Våld kan bara
mötas med våld.” Kvinnan var
prästdotter och hette Gudrun Ensslin. Hon
kom sedermera att bli en av de
tongivande medlemmarna i RAF. Ulrike
Meinhof var en medelålders
tvåbarnsmor. Aktad journalist på vänstertidskriften
Konkret. Andreas Baader var en
ungdomsbrottsling som satt i fängelse för
motorcykelstöld när Benno Ohnesorg sköts. Där fanns också Jan Carl Raspe,
Hanna Krabbe, Irmgard Möller,
Holger Meins… Våldets brutaliseringsmekanismer
framkommer inte minst i
språkbruket. Statens representanter kallas konsekvent
för ”grisar” eller ”svin”. En
avhumanisering som är nödvändig för att underlätta
dödande. (Jfr hur polisen på vissa
av de sk autonoma gruppernas hemsidor på
nätet, benämns på liknande sätt.)
Holger Meins skriver i ett brev till en medfånge
som avbrutit hungerstrejken att
denne nu objektivt sett är ett lika stort svin som
dem som representerar staten. Själv
fullföljde Meins sin hungerstrejk. Efter hans
död bildas Kommando Holger Meins som ockuperade västtyska ambassaden i
Stockholm 1975.
Gilio, M E
Los Tupamaros
Oppenheimer,
M
Stadsgerillan
RAF såg sig som en stadsgerilla. De
sade sig inte vara anarkister,
utan marxister. De var alltså inte
emot varje stat, utan enbart den
borgerliga staten. Jan Guillou har
i sin bok Den demokratiske terroristen
använt uttrycket ”perverterad
leninism” om RAF:s ideologi. Alltså ett
avantgarde, en förtupp,
totalt skilt från folket… (Enligt Lenin skall ju
partiet vara ett avantgarde med
folket strax bakom.)
Bergkvist,
K; Rüdiger, H
Federalismen
Moberg,
V
Därför är jag republikan
Tännsjö, T (2001)
Konservatism
Tingsten,
H
De konservativa idéerna
Kungen, nationen, religionen...
Monarkin knyter samman banden mellan
generationerna. De bestående
institutionerna förkroppsligar tidigare
generationers visdom och får oss
att känna samhörighet med vår historia.
Revolutionen klipper däremot av
banden mellan generationerna. (Enligt
marxismen klipper även kapitalismen
av banden mellan generationerna
i och med den snabba tekniska
utvecklingen.) Konservatismen är inte
emot samhällsförändring. Men
samhället är ytterst komplicerat och
varje samhällsförändring kommer att
leda till oöverblickbara konsekvenser.
Därför måste förändringen gå
långsamt, man måste stanna upp och se
vad som händer… Samhället är en
organism och man måste bevara
jämvikten i samhällssystemet.
Religionen är samhällets fundament.
Människan är en religiös varelse.
Kastar vi av oss kristendomen
kommer fördärvliga vidskepelser att ta
dess plats. Statskyrkan är viktig.
Genom statskyrkan får de religiösa
även vördnad för staten. (En
liberal har ingen ”vördnad” för staten.
Det är mer ett praktiskt
arrangemang.)
Jämlikhet är inte
eftersträvansvärt. Det är orealistiskt, man inger människor
falska förhoppningar, människor är
ojämlika av naturen. Social skiktning skall
försvaras. Endast i undantagsfall
kan socialt avancemang accepteras. Om en
talang kan passera alla hinder…
Socialkonservatismen menade att
samhället skall vara skiktat, men att de
ledande skikten har ett socialt
ansvar för de lägre skikten. Alla skall ha en
dräglig tillvaro.
Socialkonservatismen (Bismarck, Disraeli) menade att
liberalismen struntade i de sämst
ställda.
Tingsten,
H
Gud och fosterlandet. Studier i 100
års skolpropaganda.
Tingsten,
H
Demokratiens problem
Segerstedt, T T
Demokratiens problem
Ross,
A
Varför demokrati?
Argument mot dem som förespråkar
elitstyre under en övergångsperiod:
”All makt tenderar att korrumpera.
Total makt korrumperar totalt.” (Lord
Actons lag)
Övergångsperioden har historiskt tenderat att bli utdragen/bestående.
Dahl,
R
Demokratin och dess antagonister
Skall folket ha rätt att rösta bort
demokratin och yttrandefriheten? Detta
skedde i Algeriet 1991 där det
algeriska folket i demokratiska val röstade
bort rösträtten. Valen
ogiltigförklarades dock av den styrande regimen…
Hansson,
S O
Om frihet, jämlikhet, broderskap
Nordin, I
Privat egendom
Nyliberal docent i filosofi
Gustafsson,
L
Problemformuleringsprivilegiet
Nyliberal professor i filosofi
Fukuyama,
F (1992)
Historiens slut och den sista
människan
Nycander,
S (2009)
Liberalismens idéhistoria
Liedman,
S E
Från Platon till Reagan
Fredriksson,
G
20 filosofer
Fredriksson,
G
Schopenhauer
Nietschze,
F
Så talade Zarathustra
Nazism och fascism Upp
Hitler,
A
Min kamp
Ursprunglig utgåva 1925 (del I)
samt 1927 (del II). Hitlers s k andra bok
skrevs 1928. Den publicerades dock
ej förrän 1961. (se Populär Historia nr 6/99)
Jonasson,
S
Hitlers bordssamtal i führerhögkvarteret
Höss, R
Kommendant i Auschwitz
von Lang, J
Förhören med Eichmann
Weidenfeld, D & Sington, A
Goebbels experiment
Mann, E
Tio miljoner barn. Uppfostran och
undervisning i tredje riket.
Välskriven bok av Thomas Manns dotter.
Jonasson,
S
Nazismen i dokument
Direktiv för pressen från
propagandaministeriet den 18 mars 1939:
”I hela riket förekommer i morgon
spontana demonstrationer”
/I denna dokumentsamling beskrivs
den nazistiska mentaliteten
komprimerat och glasklart. Rekommenderas!/
Kelley,
D
22 celler i Nürnberg
Rauschning,
H
Samtal med Hitler
De fyra första upplagorna drogs in i Sverige under
kriget. Rauschnings
bok har senare påvisats vara ett falsifikat. Se Stig
Jonasson i DN 930522:
”Rauschning ljuger, stjäl
och fantiserar. Hitlersamtal ingen primärkälla.”
Bullock,
A
Hitler – en studie i tyranni
Observera
att Bullock delvis bygger på Rauschning. Se ovan.
Lukacs, J
Hitler i
historien
Hitler
tyckte inte om att se lidande, han var alltså ingen sadist, enligt Lukacs.
Ryback, T W (2008, 2010) Nytt!
Böckerna
som formade Hitler. Führerns bibliotek.
Arendt, H
Den banala
ondskan
Arendt, H
The origins of totalitarianism
Ofstad, H
(1972, 1979)
Vårt förakt för svaghet. Nazismens
normer och värderingar – och våra
egna.
”Om vi håller
upp nazismen som en spegel för oss, ser vi våra egna
drag
förstorade, men just därför så avslöjande. Antisemitismen är inte
det
väsentliga i nazismen. Det väsentliga är läran om att den starke
skall
härska över den svage och att den svage är föraktlig emedan
han låter
sig behärskas. Men vi tror oss vara fria från nazism för att
vi känner
avsky för gaskamrarna.” För en kritik av Ofstads bok,
se
”Vårt
påstådda förakt för svaghet” i Hedenius (1976). Se även
Hedenius
(1980, sid 406ff)
Tingsten,
H
Nazismens och fascismens idéer
Vad är skillnaden mellan nazism och
fascism? (Ofstad (1979)
skriver att i vardagligt tal är
ofta fascism samma som nazism
minus gaskamrarna.)
Rasläran och socialdarwinismen har
en underordnad roll i fascismen.
Väsentligt i fascismen är
antidemokratin, antiintellektualismen (det är
inte så noga om resonemanget hänger
ihop), ledarprincipen och
korporativismen (ung.
klassamarbete, en industriarbetare har mer
gemensamt med sina chefer på sitt
eget företag eller ledaren i sin
nation, än med en arbetare i ett
annat land. Det är olika delar i
samma organism eller kropp, corpus.
Jfr konservatismen) Vad står
”socialismen” i nationalsocialismen
för? Socialism hade en urvattnad
betydelse som handlade om
folkgemenskap. Det fanns dock vissa
socialistiska punkter i det
nationalsocialistiska programmet, t ex
skulle storföretagen ge arbetarna
del i vinsten. Och så bekämpade
man det internationella kapitalet
som var lierat med marxismen.
Dessa bägge fiender var styrda av
judendomen. Antiintellektualismen
var framträdande även i nazismen…
Segerstedt,
T
Idag
Segerstedt,
T
Mänskligt
Segerstedt,
T
När stormen klarar sikten
Segerstedt-Wiberg,
I
Torgny Segerstedt – en dotters
porträtt
Briem E
Antisemitismen genom tiderna
Levi,
P
Är detta en människa?
Lööw,
H
Nazismen i Sverige 1980-1997
Boëthius,
M-P
Heder och samvete
Mellan juni 1940 och augusti 1943
transporterades drygt två miljoner
tyska soldater genom Sverige. Den
svenska exporten till Tyskland av
järnmalm och kullager pågick till
krigets slutskede.
Tydén, M
Sverige och förintelsen
Finkelstein, N
The holocaust industry
Bruchfeld, S
Förnekandet av förintelsen
Bruchfeld,
S
Om detta må ni berätta
Bruchfeld,
S
Nationalsocialismens symboler
Griffin,
R (red)
Fascism
Wallraff,
G
Fascismen mitt ibland oss
Larsson,
J
Ustasja
Chomsky,
N
De intellektuellas ansvar
Chomsky,
N
Makt, lögner och motstånd
För en kritisk diskussion av
Chomskys propagandamodell,
se Tidskrift för politisk filosofi
nr 2 1998.
Rai,
M
Noam Chomsky – en
politisk biografi
Marcuse,
H
Repressiv tolerans
Blum,
W
CIA och USA:s verkliga utrikespolitik
Zinn, H
Det amerikanska folkets historia
Huberman,
L
Människans rikedomar
Huberman
& May
Socialismens ABC
Fanon,
F
Jordens fördömda
”Den tyska terroristtraditionen
fann sitt filosofiska uttryck i
existentialismen, som Sartre
populariserade under efterkrigstiden.
Han förblev fascinerad av våld i
hela sitt liv, och hans elev Frantz Fanon
skrev 1961 den mest inflytelserika
av alla handböcker i terrorism,
Les damnés
de terres, Jordens fördömda.” (Paul Johnson i Moderna
tider, sid 806f)
Guevara,
C (1968)
Dagbok
Myrdal,
J (1963, 1967)
Rapport från kinesisk by
Myrdal,
J (1968)
Skriftställning
Palm,
G (1968)
Indoktrineringen i Sverige
Palm,
G (1969)
Vad kan man göra?
Palm,
G (1966)
En orättvis betraktelse
Svensson,
J (1975)
Du skall ta ledningen och makten
Ett socialistiskt styre i Sverige
skall inte gå att rösta bort. Man kan
inte rösta bort demokratiska fri-
och rättigheter som att arbetarna
väljer sina chefer etc. Övergången
till socialismen är betingad av en
objektiv social utvecklingsprocess
som inte kan gå i motsatt riktning.
Se sid 206-209.
(Jörn Svenssons bok användes i studiecirklar i VPK
på 70-talet)
Palme,
O (1968, 1969)
Politik är att vilja
Tarschys, D & Tham, C (1969)
Den nygamla vänstern
Argument
för att industriländernas investeringar
i Tredje världen inte inneburit utsugning och nykolonialism.
Ahlmark,
P (1994)
Vänstern och tyranniet
Ahlmark citerar vad Svenska
Dagbladet skrev i en artikel om
Ceausescu: ”Vi borde snarast
möjligt be honom hit till Sverige!”
Och Ahlmark fortsätter: ”Så skedde
också i början på 80-talet,
då Rumäniens diktator i Stockholm
hedrades med att få Serafimerorden
av Sveriges borgerliga regering.”
(sid 196)
Ahlmark,
P
Det öppna såret
”En viktig insikt i alla dessa sammanhang,
som formulerats särskilt
tydligt i den svenska debatten av
Per Ahlmark, är att vi ska rikta
vårt intresse mot offren. Hur svåra
var deras lidanden? Hur många
var det som offrades? /…/ Per
Ahlmark har gjort stor nytta när han
beträffande kommunisters och
nazisters offer vägrat att skynda vidare.”
(Tännsjö 2000, sid 79ff)
Jolin,
C
Vänstervridningen i Sverige
”Christopher Jolin, rasist och
författare till en McCarthy-liknande bok
om vänstervridningen i Sverige.” Per Ahlmark (1994, sid 105f)
Küng, A
Sådan är socialismen
Küng, A
Vindens barn
Courtois
(red)
Kommunismens svarta bok
Norberg, J (2001, 2004)
Till
världskapitalismens försvar
Etzer, A (red) (1999)
Utan heder. En bok om ohederliga debattörer
och högerns rädsla för förändring.
Kapitalet slog omedelbart tillbaka
mot den ryska revolutionen.
Efter revolutionen 1917 angrips
sovjetstaten av 21 utländska
arméer från 14 länder, samtidigt
med inbördeskriget. Lenin och
sedermera Stalin tvingades till
inskränkningar i yttrandefriheten
och fängslanden för att försvara
revolutionen. På samma sätt som
vi i Sverige hade inskränkningar i
yttrandefriheten och satte pacifister
och kommunister i arbetsläger under
andra världskriget, tvingades
även sovjetstaten att försvara sig.
De östeuropeiska satellitstaterna
var nödvändiga som en buffert
gentemot det aggressiva väst. Berlinmuren
var nödvändig: I Östtyskland var
högskoleutbildningen avlönad mot att
man som färdigutbildad inte tjänade
bättre än en outbildad. Högutbildade
flydde då till väst för att tjäna
grova pengar, och Östtyskland tömdes
på kompetent arbetskraft. Västs
ekonomiska blockader förhindrade
den ekonomiska utvecklingen i de
socialistiska staterna. /Ungefär så
försvarades diktaturerna i östeuropa./
Flamman (Fd
Norrskensflamman/APK)
TLM
Högerns skuld
TLM
Skuld och oskuld
Skott,
S
Liken i garderoben. Vänsterpartiets förflutna 1917-1989.
”Vi önskar kamraterna i Tysklands
socialistiska enhetsparti och
medborgarna i DDR mycken framgång i
byggandet av socialismen.
Med kommunistisk hälsning,
Vänsterpartiet kommunisterna.” (Brev
till Östtysklands diktator Erich
Honecker den 4 oktober 1989, 36 dagar
före Berlinmurens fall. Citerat ur
DN 950924.) I VPK:s partiprogram
1987 sägs att det i de socialistiska länderna
återfinns ”…auktoritär
maktutövning, byråkratism och
rättsövergrepp, vilka grundar sig på
allvarliga och systematiska
inskränkningar av folkets demokratiska fri-
och rättigheter.” C H Hermansson hyllade Stalin vid Stalins död
1953.
Han tog dock på sextiotalet avstånd
från Stalin. VPK:s föregångare SKP
stödde Sovjets ingripande i Ungern
1956. Däremot tog man avstånd från
nedslåendet av Pragvåren 1968 samt
invasionen av Afghanistan 1979.
De trotskistiska och
syndikalistiska rörelserna var dock betydligt mer
kritiska till Sovjet. Trots att det
moskvatrogna APK bröt sig ur VPK
1977 fanns en kluvenhet kvar i VPK inför öststatsdiktaturerna.
Hammar,
B
Ett långt farväl till kommunismen
Baude, F (2000)
Mot strömmen
Framförallt avsnittet från åren i
Göteborgs kommunfullmäktige är mycket läsvärt.
Baude, F
(1984)
Leve de vilda strejkerna. Frank Baude om
Kpml(r):s
fackliga linje.
Kpml(r) bytte
2005 namn till Kommunistiska Partiet.
Kpml(r)
”Front mot
revisionismen.” (1981) ”Vart leder
Gorbatjov
Sovjetunionen?” (1987)
En
väpnad revolution är inte önskvärd, men enda vägen. Se på Chile 1973.
När
Salvador Allende kom till makten och började med verkliga socialiseringar
gick
CIA ihop med det amerikanska teleföretaget ITT och störtade Allende.
Kapitalet
släpper aldrig ifrån sig sina tillgångar frivilligt. Antingen slår man
till
först eller blir tillbakaslagen. Och sedan måste revolutionen försvaras.
Se
på Pariskommunen 1871, där arbetarna tar makten, men kapitalet slår
tillbaka
i ett blodbad. /Ungefärlig sammanfattning av Kpmlr:s
resonemang.
Därav
följer att Chrustjov inte borde låtit Solsjenitsyn ge
ut ”En dag i Ivan
Denisovitjs liv”. Kpmlr 1981, sid 46./
Kpml(r)
(1998)
Sanningen som kom bort
– ny forskning avslöjar myten om
miljontals fångna och
döda i Stalins Sovjetunionen.
”Det
råder ingen tvekan om att utrensningarna i Sovjet på 30-talet var
berättigade
och nödvändiga. /…/ Men det råder heller ingen tvekan om
att
det begicks överdrifter i rensningskampanjen. Det erkänns för övrigt
av
Stalin själv på 18:e partikongressen 1939.” (Kpmlr:s
nuvarande
partiordförande
Anders Carlsson i Proletären nr 41/90.) Sovjet efter
Stalin
var aldrig någon förebild för Kpmlr. Chrustjov med efterföljare
ansågs
vara revisionister.
Dock sympatiserade Kpmlr med Sovjets
invasion
av Afghanistan.
Till
frågan om vänsterns skuld ...
Säfve,
T
Rebellerna i Sverige
Osannolik, men dessvärre
förmodligen sann, dokumentation av hur
Rebellrörelsen bryter sig ur KFML
1968. Rebellerna förvandlas till en
bisarr politisk/religiös sekt.
Socialpsykologiskt intressant – men
tragisk.
Nyblom,
Per-Olof & Åke i samarbete med Tomas Forser
Djävla tonfiskare (1978)
Intervjubok med två kommunistiska
arbetare från Gamlestaden i Göteborg.
Om deras uppväxt, politiska arbete
och bokintresse. Fantastisk bok. ”Oändligt
sympatisk”, skriver Staffan Skott i
Liken i garderoben.
Augustsson,
L Å & Hansén, S
Maoisterna
1967 byter SKP namn till VPK. 1968
bryter sig KFML ur VPK. KFML återtar senare
det gamla namnet SKP. Detta SKP
byter på 80-talet namn till Solidaritetspartiet.
Idag har gamla APK återtagit namnet
SKP. Hängde ni med…? Det har alltså
funnits tre olika SKP. Tidningen
hette ”Gnistan” på KFML/SKP-tiden.
Engberg,
P (1985)
Sovjet och fredsrörelsen
Säkerhetstjänstkommissionen (S0U 2002:90)
Den farliga
fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning
av
fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.
Fröberg Idling, P (2006)
Pol Pots leende
Vad
är det som gör att man ändrar uppfattning? Vad hindrar oss att förändra
våra
tankebanor? Hur länge kan man omformulera verkligheten? När måste
man
byta förebilder? Hur sker processen? Hur uppstår förändring? Kan man
leva
utan sina livslögner?
Ehrenreich, B (2009, 2010) Nytt!
Gilla läget. Hur allt gick åt
helvete med positivt tänkande.
Den amerikanska journalisten
Barbara Ehrenreich drabbades
av bröstcancer och fick rådet att
´se cancern som en gåva´.
Hon började undersöka begreppet
positivt tänkande och fann att det
inte nödvändigtvis är så att vi
blir friskare av att tänka positivt. Frånvaron
av
ett realistiskt och kritiskt tänkande bidrog till finanskrisen i USA…
Bauhn, P;
Demirbag-Sten, D (2010) Nytt!
Till frihetens
försvar. En kritik av den normativa
multikulturalismen.
Krigets
psykologi och etik Upp
Browning, C (1993)
Ordinary men
Löfgren,
C (1990)
Fredsknektarna. FN-svenskarna i
Kongo 1960-64.
Jakobsson,
M (1998)
Man eller monster. Kustjägarnas
mandomsprov.
Marshall,
S (1952)
Soldater i strid
Shalit, B
(1983)
Konfliktens och stridens psykologi
Grossman, D (1995, 1996)
On killing
Bourke, J (1999)
An intimate history of killing
Mansfield, S (1982)
The gestalts of war
Keegan, J (1993, 1994)
A history of warfare
Bailey, B (1994)
Massacres
Caputo, P (1977, 1996)
A rumour of war
Resic, S (1999)
American warriors in Vietnam
Bilton, M & Sim, K
(1992, 1993)
Four hours in My Lai
Olson, J & Roberts, R
(1998)
My Lai. A brief history with documents.
Anderson (red) (1998)
Facing My Lai
Lane,
M (1970)
Inte bara Song My
Jungk, R
(red) (1961, 1962)
Samvete förbjudet. Brevväxlingen
mellan
Hiroshima-piloten Claude Eatherly
och Günther Anders.
Omdiskuterad bok. Se Lotta Lotass i
DN 000805 “Myten om livet efter bomben.”
Hastings, M (1979, 1999)
Bomber Command
Irving, D (1963, 1968)
The destruction of Dresden
Intervju med Irving fanns i Salt nr
5/00
Lindkvist,
S (1999, 2000)
Nu dog du. Bombernas århundrade.
Schilén,
A (1983)
Det västallierade bombkriget mot de
tyska
storstäderna under andra
världskriget och
civilbefolkningens reaktioner i de
drabbade
städerna
Garret, S
(1993, 1997)
Ethics and airpower in world war II
Norman, R (1995)
Ethics, killing and war
On war and morality
Walzer, M (1977, 1992)
Just and unjust wars
Det
rättfärdiga kriget och dess kritiker
pdf
Walzer, M (2004)
Arguing about war
Folkrättsdelegationen
(1992)
Gulfkriget och den humanitära
folkrätten
Knightley, P (1975, 2000)
The first causalty. The war correspondent as
hero and myth-maker
from the Crimea to Kosovo.
Innehåller bl
a historien om hur PR-firman Hill & Knowlton
engagerades för
att förmå USA att gå in i Irak
efter ockupationen av Kuwait 1990. Hill & Knowlton
konstruerade den falska uppgiften
att irakiska soldater tog ut barn ur kuvöser
och dödade dem. Dessa uppgifter
spreds okritiskt vidare av svenska medier.
(Med undantag av tidningarnas
kultursidor översvämmades vid denna tid
framförallt TV-nyheterna
av svenska uniformsklädda militärer som gav
experttips. Invasionen skildrades
genom CNN som ett nyårsfyverkeri.
FN-alliansen använde smarta vapen
som svängde runt hörn och enbart
skadade militära mål. Den korrekta
uppgiften är att ca 95% av de bomber
som fälldes var av konventionellt
slag.) I CBS 60 minutes några år efter
Gulf-kriget intervjuades en
representant från Hill & Knowlton. Han fick
frågan om han skulle agerat
likadant om det varit t ex den kinesiska
regimen som engagerat dem.
Representanten för Hill & Knowlton förstod
knappt frågan; de var ett
vinstdrivande företag och sysslade inte med moral.
I samma CBS-reportage beskrevs hur
avgörande kuvöshistorien varit för
beslutet om invasion.
Psykopati etc Upp
Smith,
R
Psychology
Pervin, L
Personality
Millon, T m fl (1998)
Psychopathy. Antisocial, criminal and violent behavior.
Cleckley, H
The mask of sanity. An attempt to clarify
some issues about the so-called psychopathic
personality.
Cleckleys klassiker
från 1941. Inleds på försättsbladet
med den latinska sentensen: ”Non teneas aurum totum
quod splendet ut aurum” /Allt är inte
guld som glimmar/
Meloy, R
The psychopathic mind
Meloy, R
Violent attachments
Hare, R
Without conscience. The disturbing world
of the psychopaths among us.
Svensk
titel ”Psykopatens värld”. Populärvetenskaplig
sammanfattning
av Hares forskning.
Nygaard
Jensen, O
Psykopati – karaktärsavvikelse
Marxistisk psykopatianalys
Groth,
N
Män som våldtar
Intressant och ofta refererad bok.
Kritiseras dock för
mytspridning av Tomas Eriksson i
Läkartidningen (40/94).
Eriksson,
T (Socialstyrelsen 1997)
Behandling av sexualförbrytare
Armelius,
B-Å (Socialstyrelsen 1997)
Effekten av
psykoterapeutisk vård av
sexualbrottslingar
Levander,
S (Socialstyrelsen 1997)
Våld/Aggression. Behandling av
allvarligt
psykiskt störda grova
våldsbrottslingar.
”För att lyckas…..måste
terapeuten vara väl förtrogen
med den enskilde psykopatens sätt
att tänka (’mindset’).
Detta betyder att det inte finns
plats för betoning av en
varm relation eller vädjanden till
ett obefintligt samvete.”
(Levander 1997, sid 76)
”Jag och andra rättspsykiater
stämplas som okänsliga kräk
när vi för fram den forskning som
finns. Men jag tycker det
är tvärtom: hur kan man tycka om de
här killarna på riktigt
om man inte förstår hur de
fungerar?” (Citerat ur intervju med
Sten Levander i SvD 990609) Se även artikel av Levander i
SvD 010601: ”Plitar och teater botar
inte psykopater”.
Sahlin,
I (1997)
Psykopatibegreppets renässans – en
varning.
Paper presenterat vid
Sociologförbundets årsmöte
i Lund den 30-31
januari 1997. (Lunds Universitet,
Sociologiska institutionen)
Välargumenterad
kritik av psykopatibegreppet. Omtryckt i Ord &
Bild
4-5/2002. Se
även O & B nr 1-2/2003.
Leer Salvesen, P
Att döda
Fromm,
E
Den destruktiva människan
Lorenz, K
Aggression
Wermlund, S
Samvetets uppkomst
Danielsson,
E
Våld – ett ont arv. En orientering
om aggressionsteorier.
Freese, Lidberg,
Thorén (1973)
Rättspsykiatri
Lidberg,
L (red) (2000)
Svensk rättspsykiatri
Christianson,
S-Å (red)
Rättspsykologi
Svensson,
P
Den leende mördaren
Olsson,
H
Catrine och rättvisan
Milgram,
S
Lydnad och auktoritet
Janis, I
Groupthink
Westin, C
Tortyr och existens
Rogge
Hjärntvätt och bekännelse
Wächter,
M
Hjärntvätt
Psykodynamisk
teori Upp
Freud,
S
Orientering i psykoanalys
Freud,
S
Drömtydning
Freud,
S
Vardagslivets psykopatologi
Freud,
S
Sexualteori
Freud,
S
Fallstudier
Freud,
S
Vi vantrivs i kulturen
Sjögren,
L
Sigmund Freud
Robinson,
P
Freud och hans kritiker
Jastrow,
J (1934)
Huset som Freud byggde
Tidig Freudkritik
Salter,
A (1952, 1976)
Vägen från Freud
Lättförståelig och tydlig freudkritik.
Danielsen, E (2005)
Den okände Freud
Modern freudkritik
Scharnberg, M (1993)
The non-authentic nature of Freud´s observations.
Vol I. The seduction theory.
När
Freud introducerade bortträngningsbegreppet baserade
han
det på en studie av 18 hysteriska patienter. Av dessa 18 patienter
har
förmodligen 14 av dem överhuvudtaget aldrig existerat! Scharnberg
skriver: ”Later development such as ego analysis, object relationism etc.
do not remedy
any of the original defects, but add more devastating ones.”
Scharnberg, M (1993)
The non-authentic nature of Freud´s observations.
Vol II. Felix Gattels´s early freudian cases, and the
astrological origin of the anal theory.
Observera titeln…
Webster, R (1995)
Why Freud was wrong
Crews, F (1995, 1997)
The memory wars. Freud´s legacy in dispute.
Crews uppmärksammade artiklar i New York Review of Books med
kritik
av bortträngningsbegreppet och med svar från
uppretade
amerikanska
analytiker. Psykoanalytikern Ludvig Igra har skrivit
två
understreckare i SvD om denna debatt (SvD 22-23/3
1997):
”Man
kan urskilja två slag av Freudhistoriker. Dels har vi de som
är
kritiskt granskande utifrån respekt för psykoanalysen som teori
och
behandlingsform, dels de Freudfientliga, som Webster, Crews,
Esterson
och Macmillan, vilka helt frankt avfärdar
psykoanalysen
som
en pseudovetenskap. Jag har häpnat över de kategoriska
formuleringarna
i denna grupps texter. Flera av dem anser att
psykoanalysen
skall jämställas med astrologi, finner den skadlig
och
frånkänner den varje värde. Dessa kritiker menar att psykoanalysen
inte
har gett ett enda betydelsefullt bidrag till förståelsen av människan.”
/Observera
att projektionsbegreppet och teorin om det omedvetna
fanns
före Freud./
Crews, F (red) (1998)
Unauthorized Freud. Doubters confront a legend.
Psykolog
Billy Larsson skriver i DN 8/3-00 att analytiker
sällan läser
freudkritisk litteratur om den inte är skriven av analytiker själva
och
med
respekt för Freud. I denna antologi finns respektlösa bidrag av
Crews, MacMillan, Esterson,
Cioffi m fl. Billy
Larsson har skrivit flera
läsvärda
freudkritiska artiklar i Psykologtidningen och DN.
McNally, R J (2003)
Remembering trauma
Myten om det bortträngda traumat
Freud,
A
Jaget och dess försvarsmekanismer
Freuds dotter som psykoanalyserades
av sin egen far.
Klein,
M
Kärlek, skuld och gottgörelse
Melanie Klein bedrev psykoanalys
med samtliga sina tre barn.
Bowlby, J
En trygg bas
Horney, K
Självanalys
Observera uttalet: (´hå:naj)
Eriksson,
E H
Barnet och samhället
Winnicott,
D
Barnet, familjen och omvärlden
Fromm,
E
Flykten från friheten
Reich,
W
Psykoanalys och marxism
Res
Publica
Jung och nazismen
Pollak, R
The creation of Dr B. A biography of Bruno Bettelheim.
Kritisk biografi över Bettelheim. Pollak menar att Bettelheim
förfalskat
sin forskning från Dachau, kibbutzerna osv.
Bettelheim,
B
Den tomma fästningen (1969,
1982)
”Jag hävdar bestämt att den
utlösande faktorn vid infantil autism
är förälderns önskan att barnet
inte fanns till.” (sid 147)
Bettelheim,
B
Barn i kibbutz
Bettelheim,
B
Sagans förtrollade värld
Brenner,
C
Psykoanalysens grunder
Edelson,
M (1984)
Hypothesis and evidence in psychoanalysis
Tähkä,
V (1970, 1987)
Psykoanalytisk psykoterapi
Malan,
D
Psykoterapi och psykodynamisk
vetenskap
”Lättläst och spännande som en
Agatha Christie-deckare”,
står det på baksidan. Det är bara
att instämma, trots den torra titeln.
Ogden,
T
Projektiv
identifikation och psykoterapeutisk teknik
Kernberg,
O
Borderlinetillstånd och patologisk
narcissism
Silfving, T; Nilson,
G (2001)
Farliga relationer? – om borderline
(Silfving
är enligt DN 020605 knuten till det kontroversiella
företaget Landmark Education.)
Danielsen,
E (1988)
Skärseldsterapier – en
kritisk introduktion
till de nya
känsloförlösande terapierna
Om gestaltterapi, est, encounter, identitetsterapi…
Kåver, A;
Nilsonne, Å (2002)
Dialektisk
beteendeterapi vid emotionellt
instabil
personlighetsstörning
Sigrell,
B
Narcissism
Belin,
S
Vansinnets makt
De psykodynamiska begreppen är ofta
illa definierade.
I vilken relation till varandra
står t ex en negativ motöverföring,
en projektiv identifikation och en
parallellprocess. (Begreppen
överlappar varandra, skriver Belin)
Vansinnets makt handlar
om parallellprocesser. Begreppet
innebär att en patients/klients
inneboende konflikter förflyttas
till personalgruppen. Ett exempel
är en patient som tänker onyanserat
i svart-vit termer. Hon
idealiserar en vårdare och
nedvärderar en annan. Det kan,
men behöver inte, vara som del i en
manipulation. Snart kommer
dessa två vårdare att komma ihop
sig. Då har vi parallellprocessen.
Ibland kan hela personalgrupper och
förvaltningar klyvas upp.
Förhållningssättet som vårdare är
att inte gå in i nedvärderingen
och att stå emot idealiseringen.
Det sistnämnda är inte det minst
svåra. Man försöker förklara på
olika sätt att man inte är världens
bästa vårdare/människa och att man
inte kommer att kunna
tillfredsställa alla behov. Detta
förstärker ibland ytterligare idealiseringen.
(Idealisering innebär att även en
persons negativa egenskaper och
handlande vänds till att bli
positiva.) Idealiseras man får man en press
på sig att leva upp till detta
ideal, att vara den givande, den ”goda modern”,
som Klein uttryckte det. Till slut
klarar man inte detta längre. Man måste
sätta stopp. Då vänds
idealiseringen i dess motsats, en onyanserad och
total nedvärdering.
Begreppet parallellprocess har i
perioder varit ett modeuttryck på vissa
behandlingsenheter. Man kan inte
komma ihop sig med sin arbetskamrat,
utan att det är en
parallellprocess. Hur motbevisar man att det inte handlar
om en parallellprocess? Hur vet man
att det inte är ens arbetskamrat som
är allmänt korkad eller tidigt
störd? (Tidig störning är f ö ett ideologiskt och
kritiserat psykodynamiskt uttryck.
Ett alternativt begrepp är ”personlighetsstörd”.)
Ruszczynski, S (red)
Psykoterapi med par
Pockettidningen
R
Psykoterapi: Manipulation eller
frigörelse
Szasz, T
Psykoterapi. En myt.
Kommittén för mänskliga
rättigheter, KMR, refererar ofta till Szasz - när de
inte refererar till Hubbard. (KMR
är, liksom Narconon som arbetar med
narkotikamissbrukare, en
underavdelning inom scientologikyrkan.)
Observera att Szasz
är drogliberal och även skrivit boken ”Our right to drugs.”
Öhrström,
L
Sex, lögner och terapi
Dawes, R
House of cards. Psychology and psychotherapy
built on myth.
Reeder, J
(2010) Nytt!
Det tystade samtalet.
Om staten, psykiatrin och
försöken att undanröja
det psykoanalytiska inflytandet.
Systemisk
teori Upp
Richter,
H E (1970, 1986)
Den sjuka familjen
Minuchin,
S (1974, 1999)
Familjer i terapi
Svedlund,
L
Nätverksterapi
Andersen, T (1991, 2001)
Reflekterande processer
Anderson,
H
Samtal, språk och möjligheter
Abrahamsson, E; Berglund,
G (1997)
Skapande konversationer. Möten med
familjeterapeuter
och deras idéer.
Lundby, G (1998, 2002)
Livsberättelser och
terapi. Om nyskrivning av
historier och ett
narrativt arbetssätt.
Westerström,
L; Heljestrand P m fl
(Barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningen
i Köping 1999)
Hans och Greta – ett projekt för
utveckling av behandling och
prevention av sexuella övergrepp.
Det omdiskuterade Hans och
Greta-projektet beskrivs även i en artikel
av Gustaf Berglund i Socionomen nr
1/1994.
Jämfo
Rapport nr 14 1989
Kvinnomisshandel
Innehåller uppsalaprofessorn Eva
Lundgrens ”Våldets normaliseringsprocess.
Två parter – två strategier.”
Lundgren förespråkar bl a ett ”avståndstagande”
från systemteorin. I systemteorin
finns inte orsak och verkan. Allting hänger
ihop och påverkan sker ”cirkulärt”
hela tiden, i ett samspel. Att tänka linjärt
med orsak och verkan anses
skuldframkallande och kommer att innebära
risk för syndabockstänkande. Skall
man sammanfatta systemteorin i ett
ordspråk kan man säga att ”det är
inte ens fel att två träter”. Allting sker i
ett sammanhang, det finns inga
absoluta sanningar och alla har sina berättelser…
Se även ”Brottsoffers riskbeteende”
(Socialpolitik nr 2/2002)
Hacking,
I (2000)
Social konstruktion av vad?
Är incest en social konstruktion?
Är Förintelsen en social konstruktion?
Är kvinnomisshandel en social
konstruktion? Reagerar vi mot kvinnlig
omskärelse enbart för att våra
sociala konventioner har fått oss att
stifta lagar mot detta? Finns det
verkligen inga objektiva sanningar?
En båt kan beskrivas på olika sätt
beroende från vilket håll man ser den.
En fågel skulle kunna beskriva den
på ett sätt uppifrån, en fisk på ett annat
sätt underifrån. Själv skulle jag
emellertid på olika sätt kunna ta mig runt
båten för att studera den. Jag
skulle vidare kunna samla in uppgifter från
olika personer som sett den från
olika håll. Jag skulle också kunna tala med
konstruktören. Och även om man inte
skulle kunna ge en fullständig beskrivning
av den, bör ändå vissa
beskrivningar vara mer riktiga än andra.
Ett antal motstridiga vittnesmål
från ett rån på öppen gata, kan jämföras med
en videoinspelning av rånet. Alla
vittnesmål var inte lika sanna, även om de
avspeglade vittnenas uppriktiga
uppfattningar/berättelser utifrån sina
utgångspunkter. Verkligheten
existerar oberoende av sammanhanget.
Läs mer… (Intern länk)
Kjellberg, E (red)
(2001)
Man kan inte så noga veta...
Systemisk forskningstitel
Psykiatri Upp
American psychiatric
association (1980)
DSM III. Diagnostic and statistical manual of mental
disorders – third edition.
American psychiatric
association
Mini-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV.
1994 ersattes DSM III-R av DSM IV.
2000 kom DSM IV-TR.
Otto,
U (red)
Katastrof- och försvarspsykiatri
Herman,
J L (1992, 1998)
Trauma och tillfrisknande
Gillberg,
C; Hellgren, L (2001)
Barn- och ungdomspsykiatri
Cullberg,
J (1984, 1986)
Dynamisk psykiatri
Cullberg,
J (2000)
Psykoser
Qvarsell,
R (1993)
Utan vett och vilja. Om synen på
brottslighet
och sinnessjukdom.
Foucault,
M
Vansinnets historia
Pockettidningen
R Nr 5/6 1979
En annan historia. Om dårarna,
drinkarna, hjonen
och fångarna genom tiderna.
Sachs,
O
Mannen som förväxlade sin hustru
med en hatt
Nyman
H & Bartfai, A (red) (2000)
Klinisk neuropsykologi
Autism och andra barndomspsykoser
Hjärnspöken. Damp och
hotet mot folkhälsan.
Hallerstedt, G (red); Brante, T; Elzinga,
A; Johanisson, K;
Kärfve, E; Soback,
S (2006)
Diagnosens makt
Kritisk recension av tidigare bok av Hallerstedt.
Recensionen är skriven av
Gunilla Gerland som själv har Aspergers syndrom.
Beckman, V (2007)
Strider under hjärnåldern. Om adhd, biologism, sociologism.
Den första samlade beskrivningen av Gillbergfejden.
Thomas Brante skriver i Läkartidningen
Levander, S (red) (2006)
Psykiatri: en orienterande översikt
Read, Mosher, Bentall (red) (2004)
Galenskapens gåta – psykologiska, sociala och
biologiska modeller för schizofreni
Sociobiologi Upp
Dawkins,
R
Den själviska genen
Jacoby, R
& Glauberman, N (1995)
The belle curve debate. History, documents,
opinions.
Tullberg,
J & B
Naturlig etik – en uppgörelse med
altruismen
Bengtsson, B O (1999)
Genetik och politik
Bengtsson,
B O (2006)
Genetiska konflikter.
Polemiska artiklar från 30 år.
Lindquist,
B (1991)
Förädlade svenskar
Rose, S m fl
Inte i våra gener
Ord&Bild
nr 1/96
Den nya biologismen
Gerland,
G (red) (1998)
På förekommen anledning - om
människosyn, ”biologism”
och autism.
Lingvistik Upp
Linell,
P
Människans språk
Telemann,
U
Språkrätt
Andersson,
L-G
Fult språk
Stubbs,
M
Språket i klassrummet
Loman,
B
Barnspråk i klassamhälle
Trudgill,
P
Språk och social miljö
Lindström,
F
Världens dåligaste
språk
Fredriksson,
G
Det politiska språket
Andersson,
J & Furberg, M
Språk och påverkan
Maktspråket
Wernström,
S (1976)
Fiendens språk
Einarsson
& Hultman
Godmorgon pojkar och flickor. Om
språk och kön i skolan.
Elert, C C
Allmän och svensk fonetik
Ronnby,
A
Socialarbetets förklaringsmodeller
Swedner,
H
Socialt arbete
Rönnlund,
E (1992)
Socialt arbete – att se
möjligheter
Eileen Rönnlunds tunna, men
innehållsrika bok, är fortfarande mycket läsvärd.
För kritik av uppsalamodellen, se t
ex Urban Karlsson i Socialpolitik 2-3 1997.
Olson,
U-J (red) (1986)
Nya vägar i socialt arbete
Föregångare till rönnlundmodellen
var albymodellen som finns beskriven
i Olsons bok. Albymodellen har
ibland betraktats som högerideologi
manifesterad i socialt arbete,
beskrivet så att ansvaret för arbetslösheten
läggs på den enskilde individen.
Men frågan är om det inte snarare var
maoism som socialarbetarna i Alby
praktiserade. Jfr Nils Bejerot, en
gång stalinist, som betonade
missbrukarens eget ansvar för sina
handlingar. Vänstern till vänster om
VPK har ibland åsiktsmässigt
hamnat på samma sida som delar av
socialdemokratin och den
politiska högern vad gäller t ex
försvarspolitik, kriminalpolitik,
narkotikapolitik.
Salzberger-Wittenberg,
I
Psykoanalytiskt tänkande och
socialt behandlingsarbete.
En tillämpning av Melanie Kleins
teorier.
Lennéer-Axelson,
B; Thylefors, I
Arbetsgruppens psykologi
Börjesson,
B
Hotade, försummade,
övergivna – är familjehemsplacering
en möjlighet för
barnen?
Rädda
Barnen
Överlevnadshandbok för dig som har
en psykiskt sjuk förälder
Killén, K
Svikna barn
Öberg,
B & G
Skiljas – men inte från barnen
Öberg,
B & G
Pappa, se mig
Antonovsky,
A (1987, 2007)
Hälsans mysterium
Törngren,
G
Utredning som förändringsverktyg
Edvardsson,
B (1996, 2003)
Kritisk utredningsmetodik
Makarenko,
A
Vägen till livet
Broström,
S
Makarenkos kollektivuppfostran
Kalling-Kant,
L
Makarenko och hans metod
Söderholm
Carpelan, K & Runqvist W (red)
(Statens
institutionsstyrelse 2002)
Ung med tung social problematik.
Hur kan
vi förstå, förutsäga och planera
för framtida
behandling? Antologi
med bidrag av Christopher Gillberg,
Sten Levander, Håkan Stattin m fl.
Varg, N (red) (Socialstyrelsen 2003)
Perspektiv på kunskapsutveckling
inom
socialtjänsten. En antologi
Barth, T; Näsholm, C (2006)
Motiverande samtal
Pockettidningen
R Nr 5/6 1979
En annan historia. Om
dårarna, drinkarna, hjonen och fångarna
genom tiderna.
Adamson,
M; Grip, L; Modig C; Nestius H (red) (2004)
När botten stack upp.
Om de utslagnas kamp för frihet
och människovärde.
Självutlämnande texter om de s k
klientrörelsernas tillblivelser:
ALRO, RFHL, KRUM, RSMH.
Runquist,
W & Swärd, H (2000)
Hemlöshet - en antologi om olika
perspektiv och förklaringsmodeller.
Hemlöshetsforskare är ofta kritiska
till boendetrappor
och den sekundära bostadsmarknaden.
De föreslår istället
”housing first”.
Sahlin,
I (1996)
På gränsen till bostad
Lipsky,
M (1980)
Street-level bureaucracy
Järvinen, M ; Larsen, J E;
Mortensen, N (red) (2005)
Det magtfulde
möde mellem system og klient
Järvinen. M; Mik-Meyer,
N (2003)
At skabe
en klient
Dalrymple, T (2008)
Livet på samhällets botten.
Världsbilden som skapar underklassen.
Den engelske psykiatern Anthony
Daniels (Dalrymple är en pseudonym)
beskriver sitt arbete i Birminghams
fattigkvarter. Mycket underhållande,
ibland moralistiskt, påminner till
viss del om Nils Bejerot även om Dalrymple
är mer konservativ…
Freire, P (1972)
Pedagogik för förtryckta
Barn- och
ungdomspsykologi Upp
Evenshaug,
O
Barn- och ungdomspsykologi
Carlberg,
G
Dynamisk utvecklingspsykologi
Cullberg,
J
Kris och utveckling
Nielsen,
G
Klinisk barnpsykologi
Harris, J R
The nurture assumption
Svensk översättning: ”Myten om
föräldrars makt”. Innehåller bl a kritik av
Ainsworth och Bowlbys anknytningsteorier. Anknytningsteorierna - och
deras
användning i LVU-utredningar – har
i svensk debatt ifrågasatts av
psykologiprofessorn Lennart
Sjöberg.
Doverborg,
E & Pramling, I (1985)
Att förstå barns tankar
Donaldson,
M (1978, 1987)
Hur barn tänker
Eedfeld,
M
Barn och föräldrar i samspel
Sjöblom,
K (1974)
Åtta spädbarn börjar på daghem
Miller,
A
Det självutplånande barnet
Miller,
A (1980,
1991)
I begynnelsen var uppfostran
”…min fasta övertygelse att Adolf
agades inte bara som halvvuxen pojke
utan redan som helt liten, nämligen
före fyraårsåldern. Egentligen behövs
det inga bevis, hela hans liv är
ett bevis för detta.” (sid 156) Alice Miller
har tolkningsföreträde även när det
gäller Hitlers barndom…
Brembeck,
H
Efter Spock
Höglund, O (utgivare)
Sveriges
Rikes Lag
Rylander, S & Bodin, G
Yttrandefrihetens
gränser
Malmström,
Å & Agrell, A
Civilrätt
Carlson, P
& Persson, M
Processrättens
grunder
Lehrberg, B
Praktisk
juridisk metod
Holstad, S
Sekretess i
allmän verksamhet
Thunved & Norström
Nya
sociallagarna
Holgersson, L
Socialtjänst. Lagtexter med kommentarer i
historisk belysning.
Allmänna råd från Socialstyrelsen
Handläggning
och dokumentation inom socialtjänsten
Elwing, C M m fl
Brott och
brottmål
Ekbom, T m fl
Brott,
straff och kriminalvård
Pockettidningen R (1/1974)
…och så
åter till Norrmalmstorg
Pockettidningen R Nr 5/6 1979
En annan
historia. Om dårarna, drinkarna,
hjonen och
fångarna genom tiderna.
Mathiesen, T
Kan
fängelset försvaras?
Amnesty International
Dödsstraffet – mord i lagens namn
Qvarsell, R (1993)
Utan vett
och vilja. Om synen på brottslighet
Christianson, S-Å (red)
Rättspsykologi
Christianson, S-Å; Granhag,
P-A (red) (2004)
Polispsykologi
Christianson, S-Å; Engelberg, E; Holmberg, U (red)
(1998, 2006)
Avancerad förhörs-
och intervjumetodik
Christianson, S-Å
Traumatiska
minnen
Herman, J L (1992, 1998)
Trauma och
tillfrisknande
Hellblom Sjögren, L
Hemligheter
och minnen. Tillförlitlighet i sexualbrottsmål
Trankell, A
Vittnespsykologins
arbetsmetoder
Trankell, A
Magi och
förnuft i människobedömning
Vittnesförhör
Kurslitteratur
när jag gick socionomutbildningen…
Loftus, E
Vårt minne
Sjöström, U; Wiklund, N (red) (2005)
Svensk
vittnespsykologi
Sahlin, I (2008)
Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen
Bör det finnas ett
”definitionsförbud” för att förhindra en diagnos som
psykopati? (sid 154)
Bergström, G (1997)
Kriminalitet
som livsstil
Den
amerikanska kriminologen Doris MacKenzie ”hävdar att
för att
exempelvis
arbetsåtgärder, fritidsaktiviteter, utbildning och förbättrade
relationer
mellan barn och föräldrar skall vara effektiva interventioner
för unga
med ett kriminellt beteende, måste han eller hon först förändra
sitt
tankemönster.” MacKenzies slutsatser bryter med en
tradition inom
sociologi och
socialt arbete ”som under lång tid har hävdat miljöns inverkan
framför
individens biologi eller psykologi vid interventioner för beteendeförändringar
Exempelvis
bedrev Chicagoskolan i urbansociologi ett forskningsprojekt som
varade i
mer än två decennier i ett flertal amerikanska storstäder som gick ut
på att
återinföra samhällelig ordning i stadsdelar där desorganisation och
kriminalitet
förutsattes vara rådande. Hypotesen i forskningsprojektet var att om
den sociala
ordningen återställdes i stadsdelen skulle också ungdomsbrottsligheten
gå ner
eller t o m upphöra. Resultaten från studien visade dock på att detta inte gick
att
säkerställa på vetenskapliga grunder.” Oscar Andersson (som doktorerat på
Chicagoskolan)
i Hållplats 8 om Rosengård (sid 128f). Bergström har liknande
uppfattning som MacKenzie.
Lappalainen, T
Maffia
Lappalainen, T (2007)
Camorra.
En bok om maffian i Neapel.
Falcone, G
Cosa Nostra – domarens kamp mot maffian
Saviano, R
Gomorra
Larsson, M; Wierup, L (2007)
Svensk
maffia
Vetenskapsteori och sociologi Upp
Thurén, T
Vetenskapsteori för nybörjare
Thurén, T
Orientering i källkritik
Edvardsson, B
(1996, 2003)
Kritisk utredningsmetodik
Hammer, O (2002)
Osunt
förnuft. En bok om intuitivt och kritiskt tänkande.
Hansson, S-O (1983, 1995)
Vetenskap och
ovetenskap. Om kunskapens hantverk och fuskverk.
Jerkert, J; Hansson,
S-O (red) (2005)
Vetenskap
eller villfarelse
The supremacy of personal experience – välskriven lärorik
kritisk analys av seans med Terry Evans.
Chalmers, A F (1976, 2003)
Vad är vetenskap egentligen?
Ebaugh, H (1988)
Becoming an ex. The process of role exit.
En bok om att bryta upp. Ebaugh
var nunna
som blev sociolog och beskrev stadierna i
exitprocessen.
Collins, R (2004)
Interaction
ritual chains
Berger & Luckman (1967)
The social
construction of reality
Hacking, I (2000)
Social konstruktion av vad?
Knutsson, J (BRÅ
1977:1)
Stämplingsteori – en kritisk granskning
Kritik av bland annat Howard Becker.
Palmblad, E
(1997)
Sanningens
gränser. Kvacksalveriet, läkarna och samhället.
Mead, G H (1934, 1976)
Medvetandet,
jaget och samhället
Goffman, E (1961, 1968)
Asylums (sv. övers.
Totala
institutioner)
Chicagoskolans forskare sökte upp marginaliserade och
utslagna människor och delade för en tid deras vardag.
Några boktitlar: The Jack-Roller (1930), The Hobo (1923),
The
Professional Thief (1937), The Gang (1927),
The Ghetto
(1928), Street-Corner Society (1943),
The Polish Peasant
(1918), The Marginal Man (1937).
Goffman, E (1963, 2008)
Stigma.
Den avvikandes roll och
identitet.
Becker, H S (1963, 1991)
Outsiders.
Studies in the sociology of deviance.
Elias, N; Scotson, J L (1965, 2004)
Etablerade och outsiders
Foucault, M (1961, 1986)
Vansinnets historia
Michel Foucaults hyllande av ayatolla Khomeinis
iranska revolution
(som en kritik av moderniteten) beskrivs här: Foucault och
mullorna.
Foucault, M
(1971, 1993)
Diskursens ordning
Foucault, M
(1975, 2006)
Övervakning och straff
Foucault, M
(1976, 2009)
Sexualitetens historia. Del I. Viljan att veta.
”Makten är överallt /…/ där makt finns, finns
motstånd” (sid 103ff)
Merquior, J G (1985, 1991)
Foucault
Kritisk betraktelse över Michel Foucault
Young, J (1999; 2007)
The
exclusive society
Wacquant, L (2004)
Fattigdomens fängelser
Wacquant, L (2009)
Punishing
the poor
Sernhede, O (2002)
Alienation
is my nation
Engagerat skrivet om Hammarkullen.
Intressant och positiv utvärdering av Mixgården (2007):
”Forskning…har visat att ungdomar med någon typ av
sociala problem
i högre grad än andra ungdomar söker sig till
fritidsgårdar. /…/
… om fritidsgården har låg personaltäthet och därmed
har låg grad
av strukturerad verksamhet kan den leda till ökad
kriminalitet bland
ungdomarna genom att fritidsgården blir en mötesplats
för kriminellt
intresserade.” (sid 14)
Ahrne, G m fl
Klassamhällets förändring
Centerwall, E m fl (red) (1969)
Skola i klassamhälle
Kullenberg, A
Urp, sa
överklassen
Trondman, M
(1994)
Bilden av en klassresa
Petersson, O
(1991)
Makt. En sammanfattning av maktutredningen.
”Politiskt står journalisterna till vänster om
allmänheten. Var tredje journalist
sympatiserar med vänsterpartiet eller miljöpartiet”
(sid 59)
Mathiesen, T
Makt och motmakt.
Den dolda disciplineringen.
Ekonomi och historia Upp
Eklund, K (1987,
1993)
Vår ekonomi
Många kopplar automatiskt ihop socialism med
planekonomi
och kapitalism med marknadsekonomi. Men hitlertyskland
var en kapitalistisk planekonomi och Jugoslavien under
1960-
och 70-talen en socialistisk marknadsekonomi.
Kapitalism/socialism
handlar om huruvida ägandet är privat eller
kollektivt.
Lönnroth, J
Politisk ekonomi
Dillard, D
Västeuropas och Förenta staternas
ekonomiska historia
Zinn, H
Det amerikanska folkets historia
Huberman, L
Människans rikedomar
Malthus, T
Om befolkningsfrågan
Kriedte, P
Peasants,
landlords and mearchant capitalists
Anderson, P
Övergångar från antiken till feodalismen
Fridholm, M m fl
Industrialismens rötter
Kristensson, K m fl
Från mörkret stiga vi mot ljuset. Den svenska
arbetarrörelsens historia.
Klockare, S
Svenska revolutionen 1917-18
Om hungerkravallerna på Seskarö, i Västerås, Tranås,
Karlstad,
Västervik, Stockholm, Göteborg…
Heckscher, E F
Svenskt arbete och liv
Melin, J m fl
Sveriges historia
Ankarloo, B
Trolldomsprocesserna i Sverige
Hederberg, H
Lögnen i Sverige
Englund, P
Brev från nollpunkten
Ylikangas, H
Vägen till Tammerfors
Tuchman, B
Augusti 1914
Gunnarsson, G
Pariskommunen 1871
Mett, I
Kronstadt 1921
Conquest, R
Den stora terrorn
Ryan, C
Den längsta dagen
Davidsson, B
Svart forntid
Om stora byggnadsverk, komplicerade skriftspråk,
avancerade
bevattningsanläggningar och annat som fanns i Afrika
före den
vite mannens ankomst. En afrikansk kultur som ofta
tystats ned
eller förtigits med hänvisning till att afrikaner inte
kunde producera
något sådant.
Davidsson, B
Afrikas moderna historia
Davidsson, B
Afrika i det tjugonde seklet
”De flesta afrikaner har varken sett en elefant, svultit
eller varit med
om något krig. Detta kan möjligen tyckas förvånande.
Men faktum är
att Afrika är något annat än vi vanligen tror. Inte en
djurpark i nödens
mörker.” (Lasse Berg i SvD 990807)
Afrikagrupperna
Befrielsekampen i Afrika
Palmberg, M
(1987)
Afrika i skolböckerna – gamla fördomar och nya
Utgiven av SIDA. ”Hennes slutsatser är skoningslösa.
Grovt skattat
får åttio procent av böckerna underkänt för sina afrikabeskrivningar,
de övriga får med tvekan godkänt. /…/ I den svenska
standardskolboken
tycks Afrikas historia börja med kolonialismen, den
vite mannens ankomst.
Att där tidigare fanns högkulturer med avancerade
samhällsformer och
märkliga religiösa system får ingen veta. Eleverna får
också lära sig att
de afrikanska folken är offer för ett hårt historiskt
öde. Torka, svält,
ökenutbredning, inbördeskrig, statskupper, kaos – det
finns ingen
måtta på eländet. Att det finns en
afrikansk vardag, att människor
själva bygger sina samhällen och skapar sin historia,
att ömsesidig
respekt måste råda i vårt förhållande till dem – om
detta knappast
ett ord” (Recension i DN 880120
av Stefan Jonsson.) Palmberg skriver:
”Man beräknar att omkring tio miljoner afrikaner fick
sätta livet till i
samband med koloniseringen och gummiutvinningen i
Kongo! Var får
vi läsa denna siffra, var ges uttryck för samma avsky,
som över de
sex miljoner judar, som föll offer för nazistregimens
politik?” (sid 15f)
I skolböckernas syn på Afrika råder fortfarande Montesqieus klimatlära
(sid 19ff). Palmbergs bok är fylld av komprometterande
citat från
läroböcker i olika ämnen.
Hoschild, A (1998,
2002)
Kung Leopolds
vålnad. Om girighet, terror och hjältemod
i det
koloniala Afrika.
Rodney, W (1973, 1981)
How Europe underdeveloped Africa
Berg, L
Mat och makt
Lappé, F M
Mat åt alla
Lappé, F M
Tolv myter om världssvälten
Dammann, E
Framtiden i våra händer
Malouf, A
Korstågen enligt araberna
Hourani, A
Det arabiska folkets historia
Said, E
Orientalism
Nordberg, M
Profetens folk
Hjärpe, J
Politisk islam
Baksi, M
Kurdistan
Persson, S
Palestinakonflikten
Myrdal, J
Resa i Afghanistan
Grunewald, K
Medicinska omsorger om utvecklingsstörda
Jag har aldrig träffat Karl Grunewald
personligen, men har svårt
att tänka mig att det finns så många fler personer med
det civilkurage
som Grunewald uppvisat i
sitt arbete för utvecklingsstördas rättigheter.
Alm, K & Gustafsson, S
Sociala omsorger om utvecklingsstörda
Fyhr, G (1983,
2002)
Den
”förbjudna” sorgen – om förväntningar och sorg
kring det
funktionshindrade barnet.
Pockettidningen R
Vi saknar ord
Pockettidningen R
Undantagen
Gustafsson, C; Hallerfors, H; Mollberg, T
Att vara arbetsledare i gruppbostad för personer
med utvecklingsstörning – en fråga om att låta sig
styras.
En fantastiskt bra bok med
bokhyllans otympligaste titel.
Oumbärlig bok för den som arbetar
inom omsorgen.
Goffman,
E
Asylums
I den s k Vipeholmsundersökningen
fick 436 människor med
förståndshandikapp tänderna
förstörda i undersökningar som
gav underlaget till Sveriges
tandhälsopolitik. ”Under fyra års
tid plågades patienterna, bland dem
även barn, medan läkarna
systematiskt förstörde deras tänder
med kola, choklad och
Vipeholmstoffee.”
(”Kariesexperiment på människor” av
Sverker Lenas i DN 970922) Läs mer… (intern
länk)
Florström,
G (1993)
”…de liknar ju alla fängelser…” – en studie kring
anstalten, disciplinen
och individen i historisk belysning.
”Med den franske filosofen Michel
Foucault som vägvisare undersöks
anstalten – med exemplet skol- och
vårdhemmet Stretered i förgrunden
–
i historiskt perspektiv som disciplineringsmaskin och
modell för det
moderna samhället.” C-uppsats,
Etnologiska institutionen, Gbg:s Univ,
Handledare: Helene Brembäck.
Jonasson, D & Palmér, T
Omsorgsmaskinen
Liljeroth,
I & Danielsson, L
Vägval och växande
Bettelheim,
B
Den tomma fästningen (1969,
1982)
”Jag hävdar bestämt att den
utlösande faktorn vid infantil autism
är förälderns önskan att barnet
inte fanns till” (sid 147)
Gillberg,
C (1988)
Autism och andra barndomspsykoser
”I medicinens historia torde det
saknas motstycke till den
häxprocess som föräldrar till
autistiska barn i västvärlden
har utsatts för. Utan vetenskaplig grund
har många psykiatrer
och psykologer ända in i vår tid
utpekat föräldrarna som den
direkta orsaken till barnets
handikapp. /…/ Man har svårt att
föreställa sig fegheten hos
experten som för tio år sedan stod
på andra sidan och nu förnekar
detta. Jag blir upprörd när jag
tänker på detta med föräldrarnas
skuld, och jag har svårt att
dölja det. Egentligen skulle man
bara stryka ett streck över
det som varit och gå vidare, säger
någon. Så vill människor
ofta agera. Det är sällan hon
stannar upp och besinnar
vidden av vad hon i okunskap
deltagit i. Men utan reflektion
kring människans behov av att
projicera sina rädslor och
fantasier på andra grupper av
människor, finns det risk att
förföljelsen av autistiska barns
föräldrar skall börja om på nytt.”
(sid 123f) Antipsykiatrins återkomst
Missbruk Upp
Huss,
M (1849-51)
Alcoholismus chronicus eller Chronisk alkoholsjukdom. Ett bidrag till
dyskrasiernas kännedom; enligt egen och andras erfarenhet. Vol I o II.
Magnus
Huss introducerar sjukdomsbegreppet vid alkoholism.
Bejerot,
N (1968)
Narkotikafrågan och samhället
Nils Bejerot grundade 1969
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS.
För droginformation, se även: www.can.se
Bejerot,
N (1969)
Narkotika och narkomani
Bejerot,
N (1970)
Inlägg i narkotikafrågan
Bejerot,
N (1975)
Narkotikamissbruk och
narkotikapolitik
Bejerot,
N (1978)
Missbruk av alkohol, narkotika och
frihet
Detta är en grundläggande
introduktion för den som är intresserad av
missbruk. Bejerot skriver
polemiskt, intresseväckande och lättförståeligt.
Det kan finnas en mängd olika
orsaker till att en person blir missbrukare.
Men när missbruket väl är etablerat
blir beroendet ett ”tillstånd i sig”
som lever sitt eget liv. Jfr olika
orsaker till att människor börjar röka
och vilken minimal betydelse detta
har för behandling av nikotinberoendet
trettio år senare. Beroendet måste
först och främst angripas innan man
eventuellt går in på bakomliggande
orsaker. Tillgången på drogen är väsentlig.
I ett samhälle med låg tillgång på
narkotika är det främst nyfikna,
spänningssökande ungdomar som söker
sig till droger. De behöver
inte, men kan givetvis, ha haft
problem i hemmet etc. Ju större
tillgången på drogen är i ett
samhälle, desto mer blir det vem
som helst som blir beroende. Behandlingsmässigt innebär Bejerots
syn på beroendet som ett ”tillstånd
i sig”, att det inte hjälper att
skaffa missbrukaren bostad, arbete,
psykoterapi för att bearbeta
uppväxtförhållanden etc. Istället
måste fokus i behandlingen ligga
på själva drogberoendet. Något som
bekräftats av dagens
behandlingsforskning.
Bejerot,
N (1981)
Missbruk och missförstånd
Bejerot,
N & Hartelius, J (1984)
Missbruk och motåtgärder
Bejerot,
N (1984)
Vardagsbilder
SCI (1986)
Nils Bejerot – mannen och verket
Nils
Bejerots minnesfond (1993)
Nils Bejerot. En minnesbok.
Filmade föreläsningar med Nils
Bejerot.
Åberg,
J; Kihlbom, M (red) (1977)
Konsten att bekämpa människor. Om
verklighetsförfalskningen i
narkotikadebatten.
Våldsamt angrepp på Nils Bejerot.
För en modernare
kritik av Bejerot, se Dolf Tops i antologin ”Narkotikamissbruk” (2000, 2004).
Bergström,
G (1997)
Kriminalitet som livsstil
Bergströms erfarenhet från
behandlingsarbete med
narkotikamissbrukare var att
kriminaliteten inte
nödvändigtvis upphörde för att
narkotikamissbruket
upphörde. Även kriminaliteten har
sin egen dynamik
och behöver behandlas i sig. Ett
återfall i narkotikamissbruk
kan t ex inledas med återfall i
kriminalitet. Kriminaliteten
kan också ha föregått själva
drogberoendet. Idag finns
speciella kriminalitetsprogram på
många behandlingshem.
Påverkan eller total förändring (kritisk
studie)
Hållplats 8 (Ideologiskt intressant
utvärdering)
Rosengren,
O (2001)
Förödande passioner
Bankel, M
& Hermansson, U (1988)
Att störa är att bry sig om
Föräldrar får ibland höra av sina
missbrukande barn att
föräldrarna inte skall säga något
om barnets missbruk
eftersom föräldern själv inte har
missbrukat, och därmed
inte vet vad den talar om. Måste
man själv ha varit med
om det som man fördömer? Och måste
en god behandlare
själv ha varit narkoman/alkoholist?
Missbrukserfarenhet,
som är bearbetad, är en stor
tillgång i behandling.
(Normalt krävs flera års drogfrihet
innan en fd missbrukare
själv kan börja som behandlare.)
Men man kan mycket väl
vara en god diabetesläkare, utan
att själv ha haft diabetes.
Man behöver knappast själv heller
ha haft schizofreni för
att arbeta med människor med
schizofreni. Man kan vara
en god badvakt utan att själv ha
varit med om att drunkna.
Och man kan fördöma nazismen, utan
att själv ha varit nazist.
Hübinette,
S (2003)
Narkotikafri skola. Praktisk
handbok om policy och åtgärder.
Danielsson, A (RNS 2000)
Tidigt ingripande
Bland socialhögskoleforskare
betonas ofta ”relationens” betydelse för
socialsekreterarens arbete med
människor med missbruksproblem.
Se t ex Skårner
(2003, sid 60) som talar om ”en personlig relation
präglad av tillit, närhet och
respekt” som en ”norm för professionellt
hjälparbete”. Anita Danielsson är
en välbehövlig motvikt mot detta
synsätt. Det är viktigt med
kontinuitet, att vara respektfull och ha
en god kontakt med den man arbetar
med. Men Danielsson betonar
samtidigt myndighetsrollen framför
relationen ”i den meningen att vi
kommer varandra nära” (sid 26).
Tydlighet med detta ger också
klienten trygghet i kontakten.
Observera att den starkaste relationen
har missbrukaren till drogen själv.
Ett kärleksförhållande som det är
svårt att konkurrera med.
Beukelmann, D (RNS 2006)
Upptäcka missbruk
Hartelius,
J (Svenska Narkotikapolisföreningen 2004)
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Bra skrift med preparatkunskap
Johansson,
K (red)
Narkotika, legalisering, missbruk
Denna antologi innehåller bl a en argumentsamling mot legalisering av
narkotika. Skillnaden mellan RNS
och RFHL beskrivs. RNS, FMN och Hassela
har nära anknytning till varandra i
syn på missbruk och narkotikapolitik.
De ser beroendet som ett tillstånd
i sig, är positiva till tvångsvård och för
en restriktiv narkotikapolitik.
RFHL är emot legalisering av narkotika, men
vill avskaffa konsumtionsförbudet.
RFHL vill enbart ha ett kort akuttvång,
kanske en månad, till skillnad mot
dagens möjlighet till sex månaders
tvångsvård för vuxna missbrukare.
De vill angripa bakomliggande sociala
och psykologiska orsaker till
missbruket. RFHL menar att ”missbrukade
människor blir missbrukare”.
United Nations. Office on
Drugs and Crimes (2006)
Sweden’s successful drug policy: A review of the evidence.
- pdf
Olsson, P (1996)
Smack city. Storbritannien och
narkotikan.
Olsson,
P (1999)
Det djupaste hålet. Schweiz och
narkotikan.
Olsson,
P (2002)
Stenad. Ett reportage om cannabis.
Olsson,
P (2007)
Opium, heroin, subutex
– ett globalt reportage
Hela världen är din – en bok om
unga heroinister
Svensson, B (2005)
Heroinmissbruk
Kakko, J (2011)
Heroinberoende
Johnson, B (2005)
Metadon på liv och död
Antoniusson,
E-M (2005)
Överdos – heroinets fallgrop
Christiane
F
Gänget i tunnelbanan – vi barn på Banhof Zoo
Drougge, U
Heroine
Dalrymple, T (2006)
Romancing opiates. Pharmacological lies and
the Addiction bureaucracy.
Chein, I
m fl (1964)
The road to H
Christie,
N & Bruun, K (1985)
Den goda fienden
Läsvärd bok för den som är
intresserad av mer permissiv narkotikapolitik.
Argument ges mot slavhypotesen, att missbrukaren blir slav under drogen.
Christie och Bruun refererar Cheins studie (1964) av ett ungdomsgäng i USA
där, enligt Chein,
medlemmarna i gänget hade ett kontrollerat heroinanvändande.
Samt erfarenheterna från de
amerikanska vietnamsoldaterna, där de allra flesta
(i motsats till myten) trots
heroinanvändning i Vietnam, återgick till ett normalt liv
utan droger när de återvände efter
kriget. Cheins studier refereras även av
Goldberg nedan och kritiseras av
Bejerot (1968).
Goldberg,
T (1993)
Narkotikan avmystifierad
Lindgren,
S Å (1993)
Den hotfulla njutningen. Att
etablera drogbruk som
samhällsproblem 1890-1970.
Tham,
H (red) (Kriminologiska institutionen, Sthlms Univ 2003)
Forskare om narkotikapolitiken
Szasz, T
Our right to drugs
Courtwright, D T (2002, 2005)
Drogernas historia
Ramström,
J
Narkomani
Socialstyrelsen/Ramström,
J
Skador av hasch och marijuana fulltext-pdf
Cannabis är fortfarande det vanligaste
narkotiska preparatet bland ungdomar.
Nordegren
& Tunving
Hasch
Nordegren
& Tunving
Kokain
Fugelstad,
A & Rajs, J
Narkotika – ett livsfarligt
beroende
Tibbling/Hartelius
(red) (1989)
Beroendetillstånd
Heroin har en snabb toleransutveckling
och missbrukaren kommer snabbt
upp i dygnsdoser på upp till 5-6 kapslar à 500 kr. Missbrukaren kan alltså
ha en önskan att få ner toleransen
för att få ökad effekt till minskad kostnad.
Det är inte självklart att en
önskan till avgiftning/behandling också innebär en
önskan till drogfrihet. ”Detta
behov av att ’gå ner i dos’ är i många fall en viktig
anledning till att missbrukaren
söker vård, eftersom stora dosbehov är ekonomiskt
mycket kostsamt för missbrukaren.”
(Pierre Lafolie i ”Knarkanalyser i urin” 1992,
sid 142.) Liknande resonemang förs
av Heilig (1999, sid 104); Ottosson i
”Psykiatri”; Bejerot (1978, sid
111).
Berglund,
M & Rydberg, U (red)
Beroendelära
Professor Ulf Rydberg skriver i
Nationalencyklopedin (1989) om alkoholism:
”Goda behandlingsresultat (50-70% av fallen) finner man då patienten har
en god social situation och/eller
ett mindre avancerat missbruk. Patienter
som är socialt utslagna och som har
ett långvarigt missbruk visar dåliga
resultat oavsett behandlingsprogram
(0-20% blir förbättrade).”
Heilig, M
(1999)
Beroendetillstånd
Docent Markus Heilig
skriver i ”Beroendetillstånd” under rubriken ”…och så
några populära behandlingar som
inte fungerar”:
”Psykodynamisk individualterapi har
varit en omhuldad behandlingsmetod /…/
Det som är viktigt är att
tillgängliga behandlingsstudier visar att behandlingen
är verkningslös. /…/ Vad som är än
värre är att det finns data som antyder att
det skulle gå sämre för patienter
som fått sådan behandling än om man inte
gör någonting alls.”
”Långvarig slutenvård har tidigare
varit vanligt vid alkoholberoende. /…/ man
måste ha klart för sig att själva
vistelsen i sluten vård inte har några gynnsamma
effekter för långtidsförloppet av
själva beroendet. Lika goda effekter kan
erhållas i bra öppenvårdsprogram.”
(Heilig 1999, sid 98) Observera att detta
sistnämnda gäller
alkoholmissbrukare. För tunga narkotikamissbrukare
refererar Heilig
till docent Mats Fridell som förespråkar minst tre månaders
behandling i heldygnsvård för denna
grupp. Heilig kritiserar även den s k
”självmedicineringshypotesen”
(sid 139ff, se även Alkohol- och
narkotikatidningen nr 6/99 i detta
ämne). Heilig skriver i Bejerots efterföljd
i sin syn på missbruk.
Volckerts,
J (1998, 2003)
Drogberoende.
Psykologi och terapi.
”Psykoterapeutisk behandling
uppmärksammar alltid i första hand de
psykologiska komplikationerna bakom
missbruket. Det innebär att
intresset endast i begränsad
utsträckning ägnas åt själva missbruket.” (sid 78)
Nilsson,
T (2002)
Jakten på Jackpot. En
bok om spelberoende.
Helling,
S
Från mjöd till martini.
Mosander,
I & Ulwan, O
Absolut alkohol. Sanningar och
konsekvenser.
Systembolaget
(1998)
”Varför skall vi behöva lida för
några få
alkoholisters skull?” Och sjutton
andra frågor.
Utmärkt forskningsbaserad liten
skrift.
Löfgren,
B & Nelson-Löfgren, I (1980, 1992)
Alkohol. Rus, missbruk, behandling.
Löfgren & Nelson-Löfgren
framför hypotesen att det är ett ”puritanskt strafftänkande”
som får oss att hävda att en alkoholist
inte kan lära sig att bli måttlighetsförbrukare.
Författarna menar också att
alkoholisten inte behöver vara nykter under behandling.
Begreppet kontrollförlust
ifrågasätts. (Kontrollförlust - kan du vid varje tillfälle sluta
dricka efter ett eller två glas? –
är ett av beroendekriterierna, enligt DSM IV.) En
intressant kritik av beroendebegreppet ges av Anders Bergmark och Lars Oscarsson
i en uppdaterad version (2000) av
nedanstående bok ”Behandling av alkoholproblem”.
Andra som ifrågasatt beroendebegreppet är Ted Goldberg, Mats Hilte
Jofen Kihlström
m fl. Professor Sune Sunesson talar i ett specialnummer av
RFHL:s tidning Oberoende ”Svensk
narkotikapolitik ifrågasatt” (nr 1-2/98) om myten
om ”den kemistyrde
dåren”. I artikeln angrips Nils Bejerots forskning.
Kihlström,
J (2007)
Böjelser och begär. En
kritik av medicinens beroendebegrepp.
Berglund,
M; Andréasson, S m fl (1994)
Behandling av alkoholproblem
Utgiven av Centrum för utvärdering
av socialt arbete. ”Erfarenheterna av
psykodynamisk insiktsterapi är så
nedslående att det har ifrågasatts om
metoden alls hör hemma inom
alkoholistvården.” (Lars Lindström i Berglund
m fl
1994, sid 109) Lindström redogör också i denna bok för studier som
visar att behandlingshem inte är
överlägset öppenvård för
alkoholmissbrukare. (sid 98)
Melin,
A-G & Näsholm, C
Behandlingsplanering vid missbruk
”Psykolog Mats Fridell har i en
genomgång av ett stort antal studier sökt efter
samband mellan personlighet och val
av drog. Inga sådana samband har
hittills kunnat beläggas.” (sid 27)
Forskningsöversikten heter ”Personlighet
och drogmissbruk” (CAN 1991.)
Fridell,
M (1996)
Institutionella behandlingsformer
vid missbruk
För narkotikamissbrukare är tid i
behandling den viktigaste förutsägelsen
för ett positivt utfall. Däremot
finns inget samband mellan tid i behandling
och utfall för alkoholmissbrukare.
(Fridell 1996, sid 137)
”Forskningsläget visar idag att de
patienter med antisocial diagnos som
dessutom har en psykopatisk
störning avbryter eller misslyckas i alla
behandlingar. Det gäller oavsett om
behandlingen är medicinsk, psykologisk
eller social.” (Fridell 1996, sid
250)
”Sämst bland de amerikanska
varianterna har Narconon. /…/ den totala
resultatnivån magra sju
procent.” (Fridell 1996, sid 165f, 351) Narconon är
en underavdelning av
scientologikyrkan.
”I LVM-gruppen återföll 70 procent
inom en månad, och endast 16 procent hade
en nykterhet upp till fem månader
efter avslutad behandling.” (Fridell 1996, sid 318)
Sammanfattning av Fridells studier: För
alkoholmissbrukare kan man inte påvisa att
behandlingshemsvistelse är
effektivare än välfungerande öppenvårdsprogram. Tid i
behandling är heller ej väsentligt
för denna grupp. För tunga narkotikamissbrukare
är behandlingshem att föredra
framför öppenvård. Tid i behandling bör vara minst tre
månader för tunga narkomaner, sex
månader är mer realistiskt. Fokus i behandlingen
skall ligga på missbruket.
Behandlingen bör ha hög grad av struktur. Familjeterapi är
effektivt för yngre personer med
inte alltför tungt missbruk och med god social förankring.
SBU
– Statens beredning för medicinsk utvärdering (2001)
Behandling av alkohol-
och narkotikaproblem. En evidensbaserad
kunskapssammanställning.
Sammanfattning och slutsatser.
Svensson, B (1996, 2007)
Pundare, jonkare och andra
Bengt
Svensson är klart intressantast av socialhögskoleforskarna
på
missbrukssidan. Han sammanfattar själv sin doktorsavhandling här.
Svensson
talar om kompetensen missbrukaren har i missbrukarvärlden,
en
kompetens som håller honom kvar i missbruket. Svensson menar att
vi
måste erbjuda något bättre för missbrukaren än vad
missbrukarlivet
erbjuder.
(Nils Bejerot menade här att för den beroende finns inget bättre
än
drogen. Det enda som avhåller den f d missbrukaren från att återvända
till
drogerna, är vetskapen om de negativa komplikationerna som drogandet
medför.)
Svensson talar också om att ha fokus på missbruket och han är
positiv
till AA/NA. Han beskriver, liksom Bejerot, relationen till drogen som en
kärleksrelation.
Svensson betonar alltså drogens positiva kemiska effekter.
Detta
till skillnad från exempelvis Ted Goldberg som mer betonar drogernas
sociala
betydelse. (Goldberg har i ”Narkotikan avmystifierad” (1993, sid 55)
jämfört
de heroinkapslar som säljs med sockerpiller.) Svensson har också
beskrivit
olika vägar in i missbruket. Jfr Bejerots
smittspridningsmodell.
Svensson, B (2003)
Knarkare och plitar.
Tvångsvården inifrån.
Svensson, B (Statens
institutionsstyrelse 2001)
Vård bakom låsta
dörrar
Skårner, A; Regnér, M
(Statens institutionsstyrelse 2003)
Om LVM-vårdade
narkotikamissbrukares sociala nätverk
Nyman, A ( Statens
institutionsstyrelse 1999)
Beroende av droger –
utsatt för övergrepp
Kristiansen, A (2000)
Fri från narkotika. Om
kvinnor och män som har
varit
narkotikamissbrukare.
”I
överensstämmelse med resultat från andra undersökningar
berättar
mina intervjupersoner att negativa konsekvenser av
missbruket
hade stor betydelse för att de började förändra sina
livsstilar.
/…/ För samtliga gäller att deras beslut att lämna
missbrukslivet
hade föregåtts av att negativa sociala, psykiska,
fysiska
och/eller ekonomiska konsekvenser under en längre tid
lagrats
i deras medvetande.” (sid 135f)
Bergnehr,
H & O; Kristiansen, A (1984)
Medlevarskap och behandling. En bok
om Valstadkollektivet.
Thelander,
A (1979)
Hasselakollektivet
Westerberg,
K-A (2003)
Hassela, beroenden och politik
Fint skriven bok. K-A nämner konflikter
som varit, men inga efterslängar
till gamla meningsmotståndare. Han
ser framåt. Den bästa bok jag läst
om Hassela - och jag har läst de
flesta – även om denna skildring givetvis
är Hassela sett ur K-A:s ögon.
Mäkelä, K m fl (1996)
Alcoholics Anonymous as a Mutual-Help Movement.
A study in eight societies.
Är man intresserad av forskning om
självhjälpsgrupper på missbrukssidan rekommenderas
främst
Keith Humphreys ”Circles of recovery” (2004). Humphreys
forskningssammanställning
går igenom såväl tolvstegs- som
alternativa grupper på ett insiktsfullt sätt. Det är huvudsakligen
Humphreys sammanställning som
ligger till grund för Socialstyrelsens rekommendationer i
de Nationella riktlinjerna (2007).
Därnäst rekommenderas ovanstående bok om AA.
Fantastiskt rolig att läsa. Bägge
dessa böcker är lättlästa och skrivna med starkt engagemang
utan att tappa vetenskapligheten.
Som bok nr tre rekommenderas
Thomasina Borkmans ”Understanding self-help/mutual aid” (1999).
På svenska finns Magnus Karlssons
avhandling (2002) som handlar generellt om självhjälpsgrupper, alltså
inte speciellt om missbruk. Vidare
Karin Helmerson Bergmarks avhandling om AA (1995) samt Noriko
Kurubes avhandling
om Länkarna (1997). Kurubes avhandling är en
kulturgärning väl värd att beundra.
Kurube har också
skrivit en kortfattad men gedigen genomgång av ”Självhjälpsrörelser på
missbruksområdet” (CAN 2007).
Bufe, C
Alcoholics Anonymous – cult or cure
Cheever, S (2005)
My name is Bill
Anonyma
Alkoholister
Stora boken
Anonyma
Alkoholister
Tolv steg och tolv traditioner
Anonyma
Alkoholister
Dr Bob och de andra föregångarna
Anonyma
Alkoholister
För det vidare
Anonyma
Alkoholister
Anonyma Alkoholister blir myndigt
Anonyma
Alkoholister
Leva nykter
Anonyma
Narkomaner
Basic Text
Anonyma
Narkomaner
Det fungerar; hur och varför
Anonyma Narkomaner
Stegarbetsguider
Narcotics Anonymous (2004)
Sponsorship
Jag gillar NA:s bok om deras
faddersystem. Den väjer inte
för svårigheter och problem med
sponsorskapet. Liksom andra
NA-böcker finns det däremot knappt
några tydliga direktiv. Man
lyfter upp svårigheter och
olikheter till ytan, sedan får medlemmarna
identifiera sig, tänka själva och
delge varandra sina erfarenheter.
Narcotics Anonymous (2008)
Just for today
Nakken, C
Jaget och missbrukaren
Gorski, T
Vid sunda vätskor –
handbok i
återfallsprevention
vid kemiskt beroende
Återfallet
kommer inte som en blixt från klar himmel. Återfallet är en process
som
börjar långt innan missbrukaren sitter med glaset i handen, eller nålen i
armvecket.
Weinberg, J R (Propius 1990)
Intervjuteknik. Hur
man tar reda på om någon är alkoholist.
Beattie,
M
Bli fri från ditt medberoende
Denna och nedanstående tre böcker
handlar om hjälparsyndrom eller medberoende.
För en kritik av medberoendebegreppet, se Arne Gerdners
prisbelönta artikel i
Socionomen 4/99.
Berry,
C
Hjälpa andra – stjälpa sig själv
Amerikansk terapeutbok. Ändå bra
skrivet om ämnet hjälparsyndrom.
Handlar om att vara hjälpare i en
vidare bemärkelse, än just i anknytning
till missbruk. Hjälparen fungerar
bra i och dras till kriser. Räddar
människor från att falla, men
förhindrar därmed också människor att
växa. Samtidigt far hjälparen många
gånger illa själv och bitterheten
ligger nära… Hjälparen har svårt
att fokusera på sig själv, lättare på andra.
Hellsten,
T
Flodhästen på arbetsplatsen
Man kan skada människor genom att
försöka vara till hjälp. Medberoende
innebär att vara kontrollerande och
att överta ansvar, känslomässigt och
praktiskt, för missbrukarens
handlingar. Den medberoende får liknande
symptom som missbrukaren. Fysiska
symptom, skuldkänslor, skamkänslor osv.
Den medberoende kan försöka dölja
och hemlighålla missbruket för
omgivningen, ibland manipulativt,
vilket förhindrar att missbrukaren
drabbas av de fulla konsekvenserna
av sitt missbruk. Någon annan
sköter kontakter, ”räddar” och
städar upp. (”Han klarar inte det…”)
Medberoende leder till bitterhet
och ibland eget missbruk. Medberoende
är en naturlig reaktion på att
befinna sig i närhet till ett onaturligt beteende.
Kunskap om medberoende är
väsentligt för dem som arbetar eller lever i
anknytning till missbruk. Den
medberoende kan vara en anhörig, en kollega
eller en professionell person som
arbetar med människor med missbruksproblematik.
Några exempel: Ett återfall
hemlighålls av en anhörig för att inte missbrukaren
skall drabbas av de negativa
konsekvenserna av att det skulle komma fram.
En kollega rycker in och gör sin
missbrukande arbetskamrats arbetsuppgifter.
Socialtjänsten betalar år efter år
hyran till en missbrukande person för att han
inte skall bli vräkt. Detta utan
att kräva motprestationer som deltagande i behandling etc.
I de flesta behandlingsprogram för
missbrukare finns en s k anhörigvecka inlagd.
Dessa familjeveckor för anhöriga
fokuserar inte på missbrukaren, utan på
den anhörige. Vad skall Du göra för
Dig nästa gång din anhörige tar ett återfall?
För en medberoende tar det lång tid
att överhuvudtaget förstå en sådan fråga.
Ditzler, J & J
(1986, 1992)
Gör dig fri från
beroende av narkotika. Vad familj och vänner kan göra.
”De flesta sjuka människor behöver
kärleksfull omvårdnad som hjälp för att
kunna bli friska. Så förhåller det
sig inte med narkomaner och alkoholister.
Kemiskt beroende är en sjukdom där
vänlighet bokstavligen kan ta livet av
patienten.” (Ditzler
sid 50) ”Det svåraste är inte att få missbrukaren att sluta
missbruka. Det är mycket svårare
att förmå hans sociala nätverk att ge
anledning till detta, bl a genom att orubbligt låta honom ta de fulla
konsekvenserna
av sitt missbruk.” (Ur
grundprinciperna för Föräldraföreningen mot narkotika, www.fmn.org.se)
Pockettidningen
R Nr 5/6 1979
En annan historia. Om
dårarna, drinkarna, hjonen och fångarna
genom tiderna.
Hemlöshet - en antologi om olika
perspektiv och förklaringsmodeller.
70% av de
hemlösa har missbruksproblematik. 35% psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2000).
För missbrukare med samtidig
psykisk sjukdom krävs mer från socialtjänsten av
”övertagande av ansvar” i arbetet.
Mer aktivt uppsökande, ett annat förhållningssätt
gällande socialbidrag (oftast, men
inte alltid, har dessa personer pension eller sjukbidrag),
kanske inte heller krav på absolut
drogfrihet. Se även intressant artikel av Jan Halldin
om tiggare i Läkartidningen nr 51/52-02.
Adamson,
M; Grip, L; Modig C; Nestius H (red) (2004)
När botten stack upp.
Om de utslagnas kamp för frihet
och människovärde.
Självutlämnande texter om de s k
klientrörelsernas tillblivelser:
ALRO, RFHL, KRUM, RSMH.
Eduards, M m fl
Kön, makt, medborgarskap. Kvinnan i
politiskt tänkande från Platon till Engels.
Mead, M
Kvinnligt, manligt, mänskligt
Krig och antropologi pdf (kritik av
Margaret Mead)
Einarsson, J & Hultman, T G (1984)
Godmorgon pojkar och flickor
Holmberg,
C
Det kallas kärlek
Bodström C & von Zweigbeck, H
Priset man betalar för att slippa
kärlek. En bok om prostitution på 90-talet.
Borg,
A; Olsson, H; Månsson, S-A; Liljeström, R m fl
Prostitution
Publicerad 1981. Bearbetning av
1977 års prostitutionsutredning.
Hedin, U-C; Månsson S-A (1998)
Vägen ut! Om kvinnors
uppbrott ur prostitutionen.
Olsson,
H
Catrine och rättvisan
Brownmiller,
S
Våldtäkt
Jämfo
Rapport nr 14 1989
Kvinnomisshandel
Innehåller uppsalaprofessorn Eva
Lundgrens ”Våldets normaliseringsprocess.
Två parter – två strategier.”
Lundgren förespråkar bl a ett ”avståndstagande”
från systemteorin. I systemteorin
finns inte orsak och verkan. Allting hänger
ihop och påverkan sker ”cirkulärt”
hela tiden, i ett samspel. Att tänka linjärt
med orsak och verkan anses
skuldframkallande och kommer att innebära
risk för syndabockstänkande. Skall
man sammanfatta systemteorin i ett
ordspråk kan man säga att ”det är
inte ens fel att två träter”. Allting sker i
ett sammanhang, det finns inga
absoluta sanningar och alla har sina berättelser…
Eliasson, P E (2000)
Män, kvinnor och våld
Eliasson,
M (1997)
Mäns våld mot kvinnor
Jeffner,
S/Folkhälsoinstitutet 1994:10
Kvinnojourskunskap
Skeidsvoll,
L
Handbok i överlevnad för misshandlade
kvinnor
ROKS
(1990)
Avliva myterna om kvinnomisshandel!
Broschyr
Larsson, C & Rosengren, A-C (ROKS 2000)
Avliva myterna om mäns våld mot
kvinnor
Uppdaterad version av ovanstående
broschyr.
Holmberg,
C; Enander, V (2004)
Varför går hon? Om misshandlade
kvinnors uppbrottsprocess
Skall
du bara läsa en bok i ämnet, så rekommenderar jag denna.
Faludi, S
Backlash
Soble, A (red)
The philosophy of sex
Mc Elroy, W
XXX – A woman´s right to pornography
Lovelace, L
Skärseld
Herman, J L
Trauma och tillfrisknande
Palme,
J (1962)
Varning för MRA
Buchman,
F (1948, 1955)
Omskapa världen
Howard,
P (1951)
Idéer på marsch.
Howard efterträdde Buchman som ledare för MRA.
Den skarpsinnigaste analysen av relationen
mellan Oxfordgruppen/MRA
och Anonyma Alkoholister finns i
Helena Rönnbergs avhandling
Tolv steg för livet (2007).
Jonzon, Karlman,
Wetterfors, Wieselgren (red) (1971)
Tänk om. Om Moralisk upprustning.
Lindfelt,
M (1999)
Idrott och moral
Larsson,
J
Idrott och politik
Tännsjö, T & Tamburrini,
C (red)
Values in sport.
Elitism, nationalism, gender
equality and the scientific manufacture of winners.
Ord&Bild
Nr 6/68
Idrott
Ahl,
B (1978)
Dragningen
Dragningen handlar om en fotbollsklubb.
Och mer än så.
Detta är den bästa bok jag läst.
Alla kategorier. (Därnäst
kommer Mariamne,
Bödeln och Barrabas. I nämnd ordning.)
af Geijerstam,
E
Grenoli
Gunnar Nordahls ankomst till Milan.
Isaksson,
C (2000)
Målvakterna. Från
Sigge Lindberg till Thomas Ravelli.
Lindberg, R; Persson, P (2006)
Förbannade Gais.
Trettio år av underprestation, Gais 1976-2006.
Adams,
T (2005)
I huvudet på John McEnroe
Psykologisk analys. Högintressant,
gripande, kritikerrosad.
Carlson,
G
Röster från Gamlestaden
Jansson,
R
Nackspärrarnas rike
Karnstedt,
T
Slamfarmen
Karnstedt,
T
Gnistskärmen
Ahl,
K
Grundbulten
Höglund,
B
Fredspolitik/Civilmotstånd
Roberts,
A
Civilmotståndets strategi
Johansen,
J
Socialt försvar
Jörgen Johansen, tidigare
ordförande i War Resisters
International, WRI.
Stark föreläsare.
Lakey, G
Manifest för ickevåldsrevolution
Gleditsch,
N P (red)
Kamp utan vapen
Moberg,
E
Är krig naturligt?
Sandin,
Å
Förbannad pacifist
Gåva från Svenska
freds förre ordförande Åke Sandin i samband med att han
intervjuade mig i Radio Tuff.
Sandin hamnade kort därefter på helsida i Expressen
för att han intervjuat Ahmed Rami i
samma radioprogram. Rubrik: ”Han är en
av Ahmed Ramis hantlangare”. Det
finns en parallell mellan historierevisionister/nynazister
och pacifister: Bägge brukar
uppmärksamma de allierades brandbombningar av
Dresden och göra jämförelser med
koncentrationslägren. Se t ex min egen artikel
Andra Världskriget på denna
hemsida. Se även Helen Lööw ”Nazismen i Sverige”
(1998, sid 336). Peter Englund
argumenterar i ”Brev från nollpunkten” (1996, 1998 sid 216f)
för väsentliga moraliska skillnader
mellan de allierades terrorbombningar och nazisternas koncentrationsläger.
M
K Gandhi
För pacifister
Citatsamling. Det enda jag läst av
Gandhi, har aldrig känt mig riktigt intresserad av
hans tänkande.
Svenska
freds- och skiljedomsföreningen
Ett försvarspolitiskt program för
fred
Svenska
freds- och skiljedomsföreningen
Andra åsikter om säkerhetspolitik
Bratt,
I
Mot rädslan
Boforsingenjören Ingvar Bratts
berättelse om kampen med sitt samvete.
En bok om civilkurage.
Från Platon till PAF
Citatsamling. PAF är Per Anders
Fogelström, tidigare ordf i SFSF.
Fredsrörelsens
utredning om svensk vapenfrilagstiftning (1977)
Att vägra värnplikt – en mänsklig
rättighet
Gedigen, välargumenterad
SOU
(1977:7)
Rätten till vapenfri tjänst
Säkerhetstjänstkommissionen (S0U 2002:90)
Den farliga
fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning
av
fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNL-grupper 1945-1990.
Sandström,
S (1996, 2000)
Våld och hot i människovårdande
yrken
Engquist,
A
Att växa som vuxen
Engquist,
A
Om konsten att samtala
Burke,
P
Samtalskonstens historia
Craaford,
C
Människan är en berättelse. Tankar
om samtalskonst.
Gerland,
G
En riktig människa
Jonsson, E
Tokfursten
Malmhester, B & Ohlsson, R (1999)
Filosofi med barn
Hammer,
O (1997, 1998)
På spaning efter helheten. New age
– en ny folktro?
Res Publica
nr 40
New Age/Gnostisk renässans
Herliz, G
Kulturgrammatik
Tamas, G (2002, 2003)
Lasermannen
Böhm, T (1993)
Inte som vi. Psykologiska aspekter
på
främlingsfientlighet och rasism.
Böhm,
T
Efter förälskelsen
Böhm,
T
Om otrohet
Rubin,
L
Nära främlingar