Jan Eriksson
- 2003 Tillägg
– om systemteori, new age och politik
” …viktiga delar av systemteorins ursprung inom sociologin
återfinns i Herbert Spencers socialdarwinism.” (Malcolm Payne i Modern
teoribildning i socialt arbete. Natur och Kultur. 2002, sid 193) "Den lära som idag har starkast
släktskap med New Age är en amerikansk rörelse som säkert är okänd för de
flesta svenskar: New Thought. Liksom inom stora
delar av New Age anser samfunden inom New Thought-rörelsen
att våra objektiva omständigheter skapas av vårt tänkande. Med New Age delar
man också intresset för alternativa terapier. Båda rörelserna legitimerar
sina påståenden genom att hänvisa till modern fysik." "Dessutom ser jag en dold
högervridning inom New Age. Den vanligt förekommande tanken att vi skapar vår
egen värld genom våra tankar har en av sina rötter i ett konservativt
amerikanskt medelklasstänkande. Vad inte många New Age-sympatisörer verkar
känna till är att det finns en gemensam historisk bakgrund till den
strömningen inom New Age och Livets Ord." (Religionsforskaren Olav Hammer i Sökaren nr 4 1997) Systemteori och New Age
Systemteoretikerna motiverar ibland sin teori med att hänvisa till den moderna fysiken. (Newtons linjära fysik förändras i kvantfysiken till en mer cirkulär modell utan orsak och verkan.) Detta är en slutledning som fysiker brukar vara skeptiska till. Upptäckterna inom kvantfysiken kan inte överföras på mänskliga beteenden och relationer. Jfr Olav Hammer (1998, sid 234ff) samt Sven Ove Hansson (2003), vilka riktar kritik mot klassiker inom New Age-rörelsen som Fritiof Capras Fysikens Tao och Gary Zukavs De dansande Wu-li mästarna. Finns det – utan att ägna sig åt ”guilt-by-association” – en koppling mellan systemteori och new age? Paralleller finns i vilket fall. Hänvisningen till kvantfysiken som skall rättfärdiga teorin, avståndstagandet från ”det västerländska linjära tänkandet”, sökandet efter ”helheten”, att den yttre verkligheten skapas av människans medvetande, värderelativismen, skepticismen mot den positivistiska vetenskapen och att det skulle finnas en objektiv sanning… Evidensbaserat arbete
Även den sociala forskningen har inspirerats av systemteorin. De sociala forskarna är ofta skeptiska till positivistiska ”kvantitativa” studier. De är också många gånger skeptiska till s k evidensbaserat socialt arbete. (Se t ex Månsson 2001) Att arbeta evidensbaserat innebär att man väljer metoder som har effekt i kontrollerade studier. Ett resonemang som bygger på att det finns orsak och verkan. I själva verket kan man aldrig säga vad som påverkar vad, menar kritikerna till evidensarbete: Relationen med behandlaren, tidigare behandlingar personen varit inne i och som han nu börjar tillgodogöra sig, nätverkets betydelse osv. Allting påverkar vartannat hela tiden, cirkulärt. Låt klienten och socialarbetaren i samverkan utifrån erfarenhet, ”tyst kunskap” och intuition, välja behandlingsinsats, menar man. Människor är för komplexa för att kunna mätas med hjälp av olika utvärderingsmanualer. Jfr psykoanalytikers och alternativterapeuters kritik av utvärderingar… Karin Tengvald från Socialstyrelsen argumenterar i Socionomen nr 3/2001 bl a för att kvantitativa metoder utnyttjas för lite vid forskning i socialt arbete. Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete, skriver: ” I Tengvalds värld är den sociala insatsen en
isolerad och väl avgränsad företeelse att jämföra med piller eller kirurgiska
ingrepp. Det är denna insats vi skall fokusera, isolera och mäta effekten av.
/…/ Jag har i över 15 år undervisat och handlett på olika forskarutbildningar
i socialt arbete och mot bakgrund av den erfarenheten kan jag lova att
vi inte skulle få en enda forskarstuderande till den typ av forskningsprogram
som Tengvald föreslår. /…/ I min artikel ställde jag frågan: hur kan
denna modell för vetenskap, hämtad från medicinens värld, överföras på det
sociala arbetet samt hur kan den tillämpas för att utvärdera sociala tjänster
och insatser? Att detta inte är helt okomplicerade projekt, framgår inte
minst av den beskrivning som utredningen själv ger av det sociala arbetet:
komplext, socialt interaktivt, process- och relationsorienterat,
intuitionsbaserat. Hur är det då möjligt att på ett vetenskapligt sunt sätt
isolera och mäta de faktorer som är verksamma i detta komplexa arbete?”
(Socionomen nr 3/2001. Min kursivering. JE) Frågor som måste ställas utifrån invändningarna mot det evidensbaserade arbetet är: Bör rosenterapi, tarotkort, astrologi och Lafayette Ronald Hubbards pedagogik användas i det sociala arbetet, t ex inom missbrukarvården? Har dessa metoder lika stort berättigande som t ex Multi Systemic Therapy (MST) som har dokumenterad effekt i randomiserade kontrollerade studier (vid behandling av ungdomar)? MST har inspirerats bl a av systemteori. Även Hubbards pedagogik kan möjligen ha effekt på vissa områden, dock ej vad gäller behandling av beroendeproblematik (Fridell 1996). Tveksamma teorier/filosofier kan alltså i undantagsfall generera metoder som har effekt på viss problematik. Politisk dimension
Finns det även en politisk dimension i systemteorin? Inom det sociala systemet finns politiker, socialchefer, tjänstemän och "klienter". Har dessa grupper olika intressen? Nej, vi sitter alla i samma båt, säger systemteoretikern. Vi ser bara saker från olika perspektiv. Där man skulle kunna anlägga ett konfliktperspektiv, talar systemteorin istället om jämviktstillstånd, homeostas. Jfr den politiska
konservatismens syn på samhället som en organism, där det inte finns några
grundläggande motsättningar. Samhället är enligt konservatismen ytterst
komplicerat. Rubbar man en del i samhällskroppen rör sig allting. Varje
samhällsförändring leder till oöverblickbara konsekvenser. Tag t ex
spritförbudet i USA som medförde att maffian och den organiserade
brottsligheten etablerade sig. (Konservatismen är inte emot
samhällsförändring. Men den måste gå långsamt. Så att man kan stanna upp, se
konsekvenserna, rätta till vad som blir negativt, och sedan ta nästa
försiktiga steg...) Socialkonstruktionismen har annars ibland betraktats som en
vänsterideologi. De idéer som råder i ett samhälle är den härskande klassens
idéer, säger Karl Marx. Ingen objektiv sanning, utan den sanning som den
härskande klassen socialt konstruerat för att gynna dess intresse.
Antipsykiatrin på 1960- och 70-talen menade att psykisk sjukdom var en myt
eller konstruktion. Individen reagerade friskt på den sjuka familjens
beteende, vilket i sin tur var en reaktion på det sjuka samhället.
Antipsykiatrin satte diagnos på familjen och samhället istället för på
individen som betraktades som stigmatiserad (stämplad) symptombärare. Man
vände på roller och makthierarkier och lät psykiatrikerna skura golven medan
patienterna fick nyckelknipporna. (Ett motargument mot antipsykiatrin är att
även om det vore så att samhället skapade den psykiska sjukdomen, är ändå den
psykiskt sjuke sjuk, lider av detta och behöver behandling.) * Det finns alltså inte några enkla sanningar om systemteorin. Vilket till viss del har att göra med att den har svårt att definiera sig. Det finns en mängd inriktningar och skolbildningar. Vad som i slutänden verkar finns kvar som minsta gemensamma nämnare för systemteorin, tycks ibland knappast vara mer än att allting existerar i ett sammanhang… Referenser
Fridell, M (1996): Institutionella behandlingsformer vid missbruk. Natur och Kultur. Hammer, O (1997, 1998): På spaning efter helheten. New Age – en ny folktro? Wahlström & Widstrand. Hansson, S O (1983, 2003): Vetenskap och ovetenskap. Om kunskapens hantverk och fuskverk. ePan. Månsson, S-A (2001): Sven-Axel Månssons replik till Johansson/Pettersson och Tengvald i frågan om Nationellt stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Socionomen nr 3/2001. Replik av Karin Tengvald från Socialstyrelsen i samma nummer. Övrigt
Hultstrand, L (1998): Problem och lösningar. En litteraturstudie om hur synen på problem och lösningar har förändrats inom systemiskt förändringsarbete. Sthlms Universitet. (Intressant c-uppsats om systemteorins utveckling. Bl a om kopplingar mellan kvantfysik och systemteori.) Varg, N (red) (2003): Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. En antologi. Socialstyrelsen. (Man bör inte ha en övertro på ”klientperspektivet” i utvärderingar. Att personer själva tycker sig blivit hjälpta av en viss metod, innebär inte med nödvändighet att den varit effektiv. En kontrollgrupp som inte fått någon hjälp alls, kan uppvisa bättre resultat, när man t ex undersöker återfall i kriminalitet. Se Anders Printz bidrag i denna antologi. Var också vaksam på Hawthorne-effekten: När forskare följer en ny metod - och dess aktörer - skapar uppmärksamheten i sig förbättrade resultat.) Maths Lundsbye problematiserar begreppen systemteori och konstruktivism i boken Systemiskt strukturell familjeterapi (fulltext). Mats
Fridell om Hubbards pedagogik Systemteori – en
kritisk granskning (Intern länk) Evidensbaserat socialt arbete – bra eller
dåligt? (Intern länk) |